Spänningarna i Europa
Amerikanska marinkårssoldater stiger i land vid skånska Ravlunda skjutfält i juni 2015. I april i år övade 1.000 USA-soldater på Gotland.

Tredubblad amerikansk militärförmåga i Europa

Publicerad 28 maj 2017 kl 17.44

Utrikes. Med 63.000 soldater permanent baserade i Europa har USA närapå tredubblat antalet manöverbataljoner på europeisk mark sedan 2013, visar en ny kartläggning som Försvarets forskningsinstitut, FOI, har gjort. Och utvecklingen eskalerar – i slutet av 2017 kommer supermakten att ha motsvarande en förstärkt division på plats i Europa.

Gilla artikeln på Facebook

Amerikansk militär närvaro i Europa har sedan andra världskrigets slut 1945 utgjort ett helt avgörande element i den europeiska militära styrkebalansen. Särskilt har detta gällt militäralliansen Nato och dess medlemsländer, men på senare tid har även politiker i länder som Sverige och Finland allt mer börjat luta åt att välkomna en amerikansk närvaro på deras territorium.

Så sent som i april anlände 1.000 amerikanska militärer till Gotland under övningen Aurora, inom ramarna för Sveriges så kallade värdlandsavtal med Nato.

FOI har släppt en ny rapport som visar den upprustning som USA har gjort i Europa med tonvikt på svenskt närområde och vilka förändringar som kan förutses fram till 2020. Rapporten är dyster läsning för den som förknippar nedrustning med fred i världen.

Den amerikanska förmågan att genomföra militäroperationer i svenskt närområde har ökat markant sedan våren 2014, visar studien. Sammanlagt kommer USA i slutet av 2017 att ha motsvarande en förstärkt division på plats i Europa. Det innebär nästan en tredubbling av antalet manöverbataljoner sedan 2012–2013, konstaterar forskarna Mike Winnerstig och Fredrik Lindvall vid FOI i studien.

Rustar mest för markstrid
Vad gäller markstridskrafter finns tre brigadstridsgrupper i Europa på kontinenten, varav två lätta brigader är permanent baserade på kontinenten. En tung brigad är konstant inroterande.

USA disponerar stora träningsanläggningar för markstrid och har påbörjat tilldelning och förhandslagring av materiel för ytterligare två tunga brigader samt stödresurser i Europa.

Vad gäller flygstridskrafter har USA mer än 150 kvalificerade stridsflygplan baserade i Europa, vilket är jämförbart med ett större europeiskt flygvapen i sin helhet. Därutöver finns också strategiska eller taktisk-strategiska förmågor som lufttankningsplan och luftburna kärnvapen.

Vad gäller marinstridskrafter har den amerikanska 6.e flottan sitt högkvarter i Neapel (Italien), med ledningsfartyget USS Mount Whitney och fyra AEGIS-utrustade jagare med missilförsvarskapacitet permanent baserade i Spanien.

Marinkårens närvaro och basfaciliteter i Europa har förstärkts. Vidare har USA en viss specialförbandsförmåga i Europa och håller på att bygga upp ett kvalificerat fast missilförsvarssystem i bl. a. Polen och Rumänien.

Nytt världsläge
USA:s militära närvaro i Europa har varit under konstant förändring sedan det kalla krigets slut. Så sent som 2012 beslutades om betydande nedskärningar.

Men i dag har USA på övergripande nivå tillgång till ett framgrupperat strategiskt högkvarter, US EUCOM, och en militär personalstyrka om totalt cirka 63.000 soldater som är permanent baserad i Europa.

– Den viktigaste förklaringsfaktorn vad gäller ökningen av amerikansk militär kapacitet i Europa sedan 2014 torde vara den ryska aggressionen mot Ukraina och beredvilligheten att använda militärt våld. Olika faktorer styr amerikansk militärt agerande i Europa, däribland inrikespolitik och allmän ekonomisk utveckling, men när allvarliga geopolitiska hot uppstår så tar de överhanden, säger Mike Winnerstig i ett pressutskick.


Video: Skulle återförenas med sin mor efter sju år. Då angrep 15-åringen henne med sparkar – för att försvara pappans "heder".0 Plus

Nya Sverigebilden

Den politiska korrektheten har sprängt alla gränser, enligt danska profilen. "Krävs fackmän inom psykiatrin" för att beskriva det politiska tillståndet i Sverige.0 Plus

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.