Granskningen, som delvis byggde på en äldre artikel i Fria Tider, skulle ursprungligen publiceras i Fokus. Men tidskriften drog sig ur på grund av påtryckningar från vänsterextremister och texten publicerades senare i Dagens Samhälle istället.
I artikeln beskrev Ola Sandstig hur de kriminellt belastade vänsterextremisterna, som samarbetat med Expressen för att hänga ut anonyma invandringskritiker, har byggt upp ett gigantiskt åsiktsregister över meningsmotståndare.
Researchgruppens utgivare Martin Fredriksson anmälde reportaget till Pressombudsmannen, PO. Han hävdade bland annat att rubriken "Granskare som inte tål en granskning" inte hade täckning eftersom han själv ställt upp i en intervju med Ola Sandstig. Han klagade också på att artikeln illustrerades med bilder från Antifascistisk aktion, Afa, en vänsterextrem organisation han påstår sig ha lämnat 2002, och att brott som han tidigare misstänkts för fick onödigt stort utrymme i texten.
Pressombudsmannen, den "före detta" kommunisten Ola Sigvardsson, gjorde dock bedömningen att Dagens Samhälle inte gjort något fel genom att publicera artikeln.
"Den som väljer att agera på en offentlig arena får acceptera granskning av såväl sina prestationer som bevekelsegrunder. Att ha en ledande roll, till exempel som ansvarig utgivare i Researchgruppen, är grund för sådan uppmärksamhet. Det beror inte minst på den starkt politiska profil som gruppen valt för sitt arbete."
PO konstaterar också att uppgifterna om Martin Fredrikssons tidigare kriminalitet och medlemskap i Afa är korrekta och att de är relevanta att publicera med tanke på att "den verksamhet som Afa bedrivit är mycket kontroversiell ur ett demokratiskt perspektiv". Enligt ombudsmannen är det dessutom uppenbart att han fortsatt vara verksam i ungefär samma vänsterextrema miljö även om han, som han påstod, formellt lämnade Afa år 2002.
"Att en person, som tidigare varit med i Afa, får en framträdande position, till exempel som ansvarig utgivare för Researchgruppen, har således ett allmänintresse", skriver PO.
Beslutet överklagades till Pressens opinionsnömnd, PON, som dock kommer till samma slutsats.
"Nämnden gör samma bedömning som PO och finner inte skäl till pressetiskt klander av tidningen", skriver PON.
