I rapporten sammanställs olika genvariationer som är kända för att påverka bärarens förmåga att ta till sig utbildning. Med hjälp av stora offentligt tillgängliga kartläggningar av mänskligt DNA från olika folk och kulturer i världen har författaren sedan kunnat kartlägga hur dessa genvariationer varierar mellan de olika populationerna.
Då gjordes den chockerande upptäckten att förekomsten av de genvarianter som är förknippade med bättre studieresultat varierar kraftigt mellan populationerna.
"Östasiater har de högsta frekvenserna av genvarianter som främjar utbildning (39 procent) och de presterar bättre andra etniska grupper både i USA och annorstädes, med avseende på utbildning så som högskoleexamina och resultat på standardiserade prov. Européer har något lägre frekvenser av genvarianter förknippade med högre utbildningsnivå (36 procent) och presterar något sämre än östasiater i skolan. På andra sidan återfinns afrikaner, som har svårighetervad det gäller utbildning både i USA och i resten av världen. Följdriktigt har också afrikaner de lägsta frekvenserna (16 procent) av genvarianter som förknippas med högre skolresultat", skriver Davide Piffer och konstaterar att allra sämst förutsättningar har pygméfolk och bushmän.
Även om de undersökta generna är väldigt få och i sig bara förklarar en väldigt liten del av förmågan att ta till sig utbildning, vilket är tätt sammankopplat med intelligens, menar Piffer att den stora skillnaden i frekvenserna av genvarianterna mellan de olika populationerna tyder på att det finns en underliggande genetisk skillnad, eftersom om det skett en positiv naturlig selektion för genvarianter förknippade med intelligens så har den inte bara skett på de gener som man redan vet påverka detta, men även alla andra gener som påverkar den mänskliga intelligensen positivt.
"Detta är den första studien som ger systematiska (dock preliminära) bevis på att skillnader mellan olika länder och etniska grupper med avseende på IQ och utbildning beror av genetiska faktorer", skriver Piffer.
Rapporten har publicerats i journalen Interdisciplinary Bio Central, som drivs i samarbete mellan tre koreanska biologiinstitutioner.
Läs också:
Nordiska experter: Inavel och låg intelligens bakom bilbränderna
