Det var i söndags som Utbildningsradion sände programmet Jämställd idrott, där ett antal forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan diskuterade nutida problem med jämställdheten inom sportvärlden. En av deltagarna var idrottsprofessorn Håkan Larsson, som för närvarande arbetar med forskningsprojektet Heteronormativitet inom idrotten som bi- och homosexuella personer erfar den.
Håkan Larsson inledde sin föreläsning med att förklara att man traditionellt har utgått från att det finns två kön, inte fler, inte färre. På grund av skillnader i fysisk prestationsförmåga mellan de båda könen menar man enligt detta traditionella synsätt att det är lämpligt att män och kvinnor tävlar i olika klasser.
Men enligt professor Larsson har det inom den feministiska idrottsforskningen vuxit fram nya sätt att se på vad kön är och hur kön konstrueras.
Det är görandet som skapar kön. Det är våra handlingar som skapar kön. Praktiken skapar kön, sade Larsson.
Enligt Larsson finns det många exempel på hur man skapar kön inom idrotten. Inom exempelvis fotboll och innebandy gör man två kroppar, en kvinnlig och en manlig genom att låta män och kvinnor tävla åtskilt. Ett annat exempel på hur man praktiserar kön är inom diskuskastning, där män använder diskusar som väger två kilo medan kvinnornas bara väger ett.
Man praktiserar en gradskillnad så att det blir två kroppar: en mindre eller sämre variant av den andra, originalet, förklarade Larsson.
Utöver att skapa två olika kroppar har de olika villkoren inom idrotten också att göra med våra normativa föreställningar om heterosexuellt begär och även kärnfamiljen och bidrar på så sätt till att reproducera heteronormen, menade Larsson. Han avslutade föreläsningen med att framhålla att det därför är angeläget att hitta nya sätt att idrotta som kan utmana heteronormen.