Resultaten tyder enligt forskarna på att svårighetsgraden av den akuta covid-infektionen kan påverka den psykiska hälsan på sikt.
Det är svårt att säga vad detta samband kan bero på, men möjliga förklaringar kan enligt forskarna vara en kombination av oro för långsiktiga hälsoeffekter och kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och bidrar till en känsla av hjälplöshet.
Det är också möjligt att svår covid-19 sätter i gång inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa.
Studien är bland de första som undersökt långsiktiga psykiska symtom hos den allmänna befolkningen efter covid-19-infektion. Tidigare forskning har mest fokuserat på psykisk hälsa hos inlagda covid-19-patienter och haft kortare uppföljning efter diagnos.
I den aktuella studien ingick nästan 250.000 individer från Sverige, Island, Danmark, Estland, Norge och Storbritannien, varav cirka 10.000 diagnosticerats med covid-19. Deltagarna fyllde i frågeformulär där de själva fick skatta sina symtom på depression, ångest, sömnsvårigheter och covid-relaterad stress samt hur länge de var sängliggande till följd av covid-19-infektion. Studiedeltagarna har följts i upp till 16 månader.
Resultaten visar att personer med bekräftad covid-19 i något högre utsträckning rapporterade depression och dålig sömn jämfört med de som inte haft sjukdomen men att symtomen generellt minskade över tid. Förekomsten av symtom varierade dock avsevärt beroende på hur allvarlig den akuta infektionen var. Jämfört med personer utan covid-19 var förekomsten av ångest och depression lägre för individer med milda eller inga symtom men runt 40–60 procent högre för de som blev sängliggande i en vecka eller mer, vilket var fallet för knappt en fjärdedel med covid-diagnos. Sambanden sågs under hela uppföljningsperioden, och var i Sverige i linje med trenden över lag.
Forskarna noterar att studien inte kan fastställa något orsakssamband och att det är möjligt att bakomliggande faktorer utöver de man tagit hänsyn till kan påverka kopplingen. Till exempel var förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19, och studiedeltagarna med covid-19 var generellt yngre än dem utan diagnos. Trots att studien tar hänsyn till dessa skillnader i analyserna, så kan det enligt forskarna finnas kvarvarande effekter som påverkar resultaten.
