I urtid vandrade olika folkstammar över ett kargt Nordeuropa och befolkade de områden som senare skulle bli det Europa vi känner idag. Dessa var jägare och samlare och senare bönder. Jordbruket uppstod i den så kallade Bördiga halvmånen, mellan Nilen och Eufrat, Tigris, för 10 000 år sedan, då geografiska Sverige fortfarande var täckt av is.
Hur kunskapen om jordbruket spreds från Bördiga halvmånen till Europa har länge varit omtvistat. Vissa teorier säger att jordbruket spreds genom invasion, andra som en idé från mun till mun. Detta tror sig forskare vid Uppsala universitet kasta ljus på, i sin nya forskarrapport, Origins and Genetic Legacy of Neolithic Farmers and Hunter-Gatherers in Europe.
DNA är ett mycket kraftfullt verktyg för att ursprungsbestämma människor, då den genetiska uppsättningen varierar systematiskt mellan olika populationer.
Genom att jämföra DNA taget från fyra 5000 år gamla stenåldersskelett hittade runt om i Sverige, med dagens folk runt om i Europa, har de kunnat komma fram till att jordbruket spred till norra Europa med bönder från områdena kring dagens Grekland och norra Italien. Dessa bönder levde sida vid sida med jägare i över 1000 år utan att blanda sig nämnvärt.
Bönderna och jägarna höll alltså kvar sina gamla levnadssätt väldigt länge, men efter hundratals år försvann barriärerna mellan dem av någon anledning, tror forskarna, och grupperna uppgick då i varandra. Enligt forskarna är dagens svenskar till en tredjedel härstammande från urbondefolk och två tredjedelar härstammande från urjägarfolk.
Andelen bondehärstamning varierar mycket över Europa. På Sardinien är folk till 95% av bondeursprung, medan ryssar endast är det till 11%.
- Stenåldersböndernas genetiska profil matchar dem som idag lever runt Medelhavet, säger doktoranden Pontus Skoglund, delaktig i forskningen, till Science Daily.
- De undersökta jägarna från samma tid liknar mest nordeuropéer, utan att exakt matcha någon specifik grupp, fortsätter han.
Skoglunds kollega Jan Storå tror att fler slutsatser kommer framöver:
- Arkeologi har blivit en stimulerande tvärvetenskap. Vi har fått ny konkret biologisk data om stenåldersmänniskor som ger inblick för en diskussion om ursprung, förflyttningar och sociala nätverk. Stenåldern är en period som tidigare varit föremål för livlig debatt. Vetenskapliga DNA-studier har breddat basen för engagerande diskussioner inom arkeologin, på senare år, säger Jan Storå.
På den vänsterbetonade nyhetsbyrån TT hade man under torsdagen fullt upp med att vinkla nyheten i så politiskt korrekta ordalag som möjligt. Såhär blev resultatet:
(Notera den i sammanhanget högst felaktiga rasbiologiska benämningen "blandras" TT tycker är lämplig. Både jägarna och bönderna, som det framgår i forskarrapporten, är alldeles för nära varandra för att anses vara olika "raser", på samma sätt som norrmän och greker inte är olika "raser".)
