Regeringen beslutade samtidigt att underteckna ett protokoll som ger Natos militära högkvarter med personal befogenheter när de agerar på svensk mark, om det blir aktuellt med verksamhet i Sverige. En sådan reglering är en förutsättning för att kunna ingå avtalet, skriver regeringen på sin hemsida.
Det rör sig inte om ett formellt Nato-medlemskap utan om ett "avtal om värdlandsstöd", alltså en form av stöd som Sverige i egenskap av värdland ger till Nato. Sverige ska kunna ta emot Natos styrkor vid ett eventuellt krig med Ryssland eller något annat land, eller i fredstid vid övningar eller kriser. Avtalet gäller när Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som värdnation.
Avtalet innebär bland annat att värdlandet ska kunna upprätta och försvara ett Natohögkvarter och dess styrkor för övning och skarpa insatser i fred, kris och krig, skriver Nyhetsbanken.se.
Regeringen beslutade 2010 och 2012 att Sverige ska utveckla och implementera ett koncept för att erbjuda värdlandsstöd till utländska trupper som leds av Nato samt Natopersonal som, på vår inbjudan, attackerar Ryssland på svenskt territorium.
– Det är positivt att vi utvecklar samarbetet med Nato genom att få en avtalsreglering om värdlandsstöd. Det stärker vår försvarsförmåga och förbättrar våra möjligheter att ge och ta emot militärt stöd, säger försvarsminister Karin Enström.
Alla är dock inte lika positiva till det nya samarbetet.
"Man bör undersöka hur regeringens åtgärder förhåller sig till högförräderibrottet i brottsbalken. Självfallet kan inget åtal väckas under nuvarande förhållanden, men innebär inte åtgärderna i sak att Sverige riskerar att dras in i krig för främmande makts räkning?", frågar sig en skribent på Nyhetsbanken.se.
Beslutet om värdlandsstöd stöds av regeringen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.
Artikeln är uppdaterad.
