– Sverige går nu fram med förslag på direkt stöd. Det är 135.000 fältransoner mat, 5.000 hjälmar, 5.000 kroppsskydd och 5.000 pansarskott, säger statsminister Magdalena Andersson under en pressträff.
Enligt svensk praxis ska vapen inte skickas till länder som är parter i strid. Men Andersson försvarar ändringen.
– Jag tar beslut utifrån vad som är bäst för Sverige och svenska intressen. Min bedömning är att detta är bäst. Det Ryssland gör nu är inte bara att man attackerar Ukraina, utan man attackerar den europeiska säkerhetsordningen och staters rätt att självständigt fatta egna beslut, säger Andersson på pressträffen.
Statsminister Magdalena Andersson (S): Sverige går nu fram med förslag om ett direkt stöd till Ukrainas väpnade styrkor som omfattar 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott.
— Socialdemokraterna (@socialdemokrat) February 27, 2022
Pansarskottet är ett bärbart granatvapen av engångstyp, där själva vapnet och granaten tillverkas och förpackas som en enhet som kasseras efter att det är avskjutet. Ukraina hade dock önskat sig granatgeväret Carl-Gustaf, men det blir det inget av med enligt försvarsministern, som hänvisar till att Sverige behöver vapnet själv.
Något skäl att ändra Sveriges inställning till Nato finns enligt Magdalena Andersson inte. Hon vill inte ändra den säkerhetssituation som råder i Europa med hänvisning till det spända läget, säger hon.
Vad gäller risken för kärnvapenkrig tror inte statsministern att Sverige befinner sig inför ett direkt hot.
– Det ska inte jag stå och spekulera i. Det beslutet finns ju i slutändan hos den politiska statsledningen hos president Putin, säger hon.
Hon medger dock att den ryske presidentens beslut att försätta sina strategiska kärnvapen i högsta stridsberedskap skulle kunna uppfattas som hotfullt.
– Det skulle kunna tolkas på det sättet, säger Andersson.
