De två åtalade svenskarna ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om Estonia. I teamet ingick svenska, norska och tyska medborgare. I båtens besättning fanns tyska och polska medborgare.
Syftet med dokumentären var att försöka ta reda på sanningen om vad som egentligen hände när fartyget sjönk.
– Gravfriden vid Estonia har blivit kränkt av händelsen, säger Helene Gestrin, kammaråklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, i ett pressmeddelande.
– Estonia ligger på internationellt vatten, men för att skydda vraket finns det en speciallagstiftning baserat på ett avtal mellan flera Östersjöstater som Sverige har skrivit under.
Det var i september 2019 som den tyska båten sänkte ner en dykrobot och filmade vid Estonia. Utöver Sverige har även Estland och Finland ratificerat lagen om gravfrid. Dock har inte Tyskland gjort det. I straffskalan för brottet finns böter och fängelse upp till två år.
– Lagen har aldrig prövats av domstol tidigare och nu får rätten bestämma hur det som har hänt ska bedömas juridiskt. Frågan är om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten och av en tyskflaggad båt, säger Helene Gestrin.
Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.
Färjelinjen, som tillkom på den dåvarande statsministern Carl Bildts initiativ, användes för att frakta ryska försvarshemligheter från öst- till väst i början av 1990-talet. Smugglingen mörkades dock i den officiella haveriutredning som senare presenterades av myndigheterna, trots att uppgifterna alltjämt varit kända för både Tullverket och Försvarsmakten i Sverige.
