John Löwenadler, docent i språkdidaktik, har undersökt resultat på högskoleprovets läsförståelsedelar i engelska och svenska från åren 2012–2018.
Eftersom högskoleprovet mäter potentialen att klara högskolestudier är det förmågan att läsa akademiskt – i kontrast till vardagligt – språk som bedöms. Samtliga personer mellan 18 och 20 år som skrev provet har ingått i studien.
De som är födda i slutet på 1990-talet visade sig vara betydligt bättre på läsförståelse i akademisk engelska än de som är födda i mitten på 1990-talet. Men på motsvarande sätt är de sämre i läsförståelse i akademisk svenska.
John Löwenadler blev själv något förvånad att förbättringen i engelsk akademisk läsförståelse var så markant. Och även om studien inte har undersökt orsakerna har han en hypotes.
– Den här gruppen var drygt tio år när utvecklingen av digitala plattformar och smartphones exploderade runt 2010. De har därför exponerats för engelska mer än tidigare generationer och har fått med sig den exponeringen genom hela sin ungdomstid, säger John Löwenadler i ett utskick.
När det gäller läsförståelse i svenska går studiens resultat dock på tvärs mot resultaten i den stora internationella kunskapsmätningen PISA. Men det kan bland annat bero på att högskoleprovets test av läsförståelse skiljer sig från det i PISA.
– Högskoleprovet mäter potential att klara högskolestudier och försämringen är i läsförståelse av akademisk svenska. Kanske är det så att unga människor i eller utanför skolan exponeras mindre och mindre för akademiska ord och fraser på svenska.
