4,2 procent av akademikerna är antingen öppet arbetslösa eller har plats i något arbetsmarknadsprogram i december 2023, vilket motsvarar motsvarar 79.274 personer.
I åldersgruppen 30–39 år är dock antalet arbetslösa akademiker 4,3 procent. Och bland invandrarakademiker från icke-nordiska länder är siffran på 11,2 procent.
– Unga och utrikesfödda har ofta en sämre förankring på arbetsmarknaden och drabbas därför först när konjunkturen försämras. Trots att akademiker generellt har en stark ställning på arbetsmarknaden väntas arbetslösheten fortsätta öka, säger Gilbert Fontana på akademikerfacket Saco i ett pressmeddelande.
Ytterligare en faktor som pekar på att arbetsmarknaden mattas av är att antalet långtidsarbetslösa akademiker gradvis ökat under hösten. I oktober hade 28.200 akademiker varit arbetslösa i minst 12 månader, vilket motsvarade 36 procent av de arbetslösa.
När de långtidsarbetslösa akademikerna blir fler krävs mer resurser till Arbetsförmedlingen för "arbetsmarknadspolitiska insatser", enligt Saco.
Att tvinga en arbetslös akademiker att söka ett fysiskt arbete anses nämligen fortfarande tabu på Arbetsförmedlingen. Saco är även emot att akademiker generellt ska tvingas söka enklare jobb vid arbetslöshet, eftersom det enligt Saco kan "tränga ut grupper med lägre utbildning" från arbetsmarknaden.
Även Saco erkänner dock att mer offentligfinansierad utbildning inte alltid är det som den arbetslöse akademikern behöver för att börja jobba.
"Samtidigt finns det en fara i att oreflekterat satsa pengar på kurser och utbildning", erkände Saco-ordföranden Göran Arrius själv för några år sedan.
