I sitt inlägg i "Sticket" i Fokus beskriver Sjögren hur Dagens Nyheters ledarsida rasade mot regeringens exempel. Susanne Nyström skrev att riksnormen bara är 5.180 kronor per person och att den inte ger något ”liv i lyx”.
Amanda Sokolnicki kallade statsministerns uppgifter för ”en bluff”, ”en ren och skär lögn” och ”vilselett väljarna”. I en senare, rättad, version mildrades formuleringarna, men ilskan kvarstod.
Sjögren påpekar dock att bilden av 46.500 kronor som en överdrift inte stämmer. I boken "En socialsekreterares bekännelser", skriven av Maria Rennerstam, beskrivs ett fall där en ensamstående flerbarnsmamma med åtta barn fick 105.885 kronor i månaden i bidrag.
Enligt boken bodde familjen på ett vandrarhem, eftersom mamman vägrat flytta till en erbjuden femrumslägenhet i en annan stad. Något hon tydligen hade skattefinansierad rätt att vägra göra.
Hyran uppgick till 75.000 kronor. Därutöver fick hon barnbidrag på 11.200 kronor, två CSN-bidrag på sammanlagt 2.100 kronor samt underhållsstöd på 13.585 kronor.
Försäkringskassans utbetalningar gav totalt 26.885 kronor i månaden i rena pengar – utöver hyran. Dessutom tillkom försörjningsstödet, som uppgick till cirka 4.000 kronor.
Tillsammans blev hushållets bidrag alltså 105.885 kronor. Familjen bodde kvar på vandrarhemmet i åtta månader på skattebetalarnas bekostnad.
”Det finns många flerbarnsfamiljer som får betydligt mer än så”, skriver Sjögren och tillägger att varje socialsekreterare i landet känner till liknande fall – frågan är mest om de vågar säga det öppet.
Han framhåller också att systemet är konstruerat så att olika bidragsformer staplas på varandra. "Riksnormen" fungerar bara som en miniminivå.
Utöver den kan den enskilde socialsekreteraren bevilja särskilda bidrag beroende på bostadssituation, barnens behov eller andra individuella faktorer. Det gör att de totala utbetalningarna ofta når nivåer som vida överstiger även ordentligt höga löner efter skatt.
Inget av detta kommer att ändras med regeringens bidragstak, eftersom socialsekreterarna även framöver får göra "individuella bedömningar" och frångå taket.
Sjögren lyfter dessutom att den som påtalar problemen riskerar att hamna i onåd. Rennerstam själv ska, enligt honom, ha blivit utfryst på sin arbetsplats, anmäld för brott mot tystnadsplikten och indragen i en lång tvist med sin tidigare arbetsgivare efter att ha försökt slå larm om de höga bidragen.
Regeringens planerade bidragstak, som ska börja gälla 2027, syftar till att förhindra att det lönar sig mer att leva på bidrag än att arbeta.
Enligt förslaget ska det totala stödet till hushåll utan arbetsinkomst begränsas så att det inte överstiger en normal arbetslön.
Även med det nya taket kommer dock, enligt Sjögren, vissa familjer som står långt från arbetsmarknaden att kunna få mer från socialkontoret än vad ett arbete skulle ge.
”Det hela kokar ner till frågan: Varför ska denna förälder anstränga sig för att hitta ett jobb?”, skriver han.
