Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) lyfter fram att många upplever den nuvarande processen för husbyggen som både lång och krånglig.
– Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, sade han på en pressträff på tisdagen.
Carlson föreslår att en av hustyperna ska kallas "Carlsonkåk" – det vill säga efter honom själv, på samma sätt som tidigare friggeboden, attefallshuset och "bolundaren" fått namn efter ansvariga ministrar.
Sverigedemokraternas civilpolitiske talesperson Mikael Eskilandersson föreställer sig att Sverigehuset är rött med vita knutar.
– Om man ska ha ett hus som inte kräver bygglov så kräver det ett utseende som folk kan stå ut med, säger han.
Han framhåller att syftet med reformen är att minska klyftan mellan stad och land.
– Möjligheten att bygga och äga sitt eget hem ska inte avgöras av var man bor, säger han och betonar att Sverigehusen kan pressa kostnaderna och ge fler chansen att forma sin egen framtid.
Förslaget går ut på att skapa en nationell modell för typgodkända småhus, vilket i praktiken innebär att en husmodell som godkänts en gång ska kunna uppföras på flera platser utan att granskas av varje kommun. I dag måste varje nytt småhus prövas separat av kommunala byggnadsnämnder – en ordning som fått kritik för rättsosäkerhet och otydliga regler.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kallar uppdraget till Boverket ett viktigt steg i att förenkla regelverket och stimulera byggandet, särskilt i ett ekonomiskt osäkert läge. Liberalerna stöder också förslaget, som enligt bostadspolitiske talespersonen Patrik Karlson kan leda till flera olika godkända småhusmodeller och stärka individens valfrihet.
Uppdraget innebär även att Boverket ska undersöka möjligheten att undanta dessa typgodkända hus från bygglovskrav och andra regler som fördyrar byggandet utan att påverka kvaliteten nämnvärt.
Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast den 13 juni 2026.