Efter intensiva förhandlingar och hot om kollaps lyckades klimatmötet COP29 i Baku till slut nå en överenskommelse om klimatfinansiering.
Avtalet innebär att den utvecklade världen från och med 2035 ska bidra med 300 miljarder dollar årligen för att hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp och anpassa sig till så kallade klimatförändringar.
Trots framgången möttes avtalet av kritik från flera tredje världen-länder, bland andra Kuba och Indien, som krävde ännu mycket mer pengar från västvärlden. Förhandlingarna präglades av spänningar, särskilt efter att grupper som representerar små östater och de minst utvecklade länderna tillfälligt lämnat mötet i protest mot tidigare förslag.
Förhandlingarna återupptogs efter en längre paus där COP29:s ordförande Mukhtar Babayev manade delegaterna att arbeta hårdare för ett genombrott.
– Vi vet att hela världens blickar är riktade mot oss, och tiden är knapp, sade Babayev under en plenarsession sent på lördagskvällen enligt Euronews.
Till slut kunde förhandlingarna om det nya finansmålet, känt som NCQG (New Collective Quantified Goal), slutföras under de tidiga morgontimmarna på söndagen. Det tidigare finansieringsmålet på 100 miljarder dollar per år ersätts nu med det högre beloppet, även om det inte nådde de 500 miljarder dollar som många u-länder krävde.
