Stiftelsen Det Goda Samhället ansökte för ett par år sedan hos Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm om etikprövning för en forskningsstudie.
Planen var att låta forskaren Göran Adamson vid Högskolan Väst studera hur "invandrares överrepresentation i den svenska kriminalstatistiken förändrats över tid".
Bakgrunden var att myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå, då sedan 2005 hade mörkat statistik om invandrares överrepresentation vid brott.
Nämnden, som bestod av 14 ledamöter, kom till slut fram till att forskningen kunde godkännas. Men hela sex ledamöter reserverade sig: Karin Edvardsson Björnberg, Kerstin Espman, Sven Ove Hansson, Stephan Hau, Margaretha Herthelius och Gunilla Johansson.
Ledamöterna hänvisade till att studien kunde leda till brott mot "de mänskliga rättigheterna".
"De utvalda faktorerna sammanfaller med gängse diskrimineringsskäl, och den förväntade effekten av studien är att den blir använd som stöd för diskriminering som strider mot de mänskliga rättigheterna. Eftersom den förväntade samhällsnyttan av studien är negativ blir resultatet av risk-nytta-avvägningen också negativ", skrev de.
När man tittar närmare på ledamöterna som reserverade sig blir deras motiv mer begripligt, konstaterar ARW.
"Tre anges i protokollet som företrädare för 'allmänna intressen'. Det gäller Kerstin Espman, Margaretha Herthelius och Gunilla Johansson. Sökning på nätet ger vid handen att Espman sitter i kommunfullmäktige i Täby, där hon representerar Miljöpartiet. Herthelius är styrelseledamot för Fria liberaler i Svenska Kyrkan. Johansson, slutligen, är pensionerad undersköterska med uppdrag för Socialdemokraterna", skriver ARW och fortsätter:
"Det vore således riktigare att säga att Espman, Herthelius och Johansson företräder vänsterliberala, snarare än allmänna, intressen."
Adamsons studie publicerades efter peer-review år 2020 i den internationella tidskriften Society, och är nu en av tidskriftens mest lästa artiklar, skriver ARW.
