Över 160.000 asylsökare kom till Sverige förra året och nästan lika många till väntas komma hit i år. De nyanlända invandrarna kostar enorma summor pengar i bidrag och andra förmåner och den rödgröna regeringen vill därför att så många av dem som möjligt kommer ut i arbetslivet.
De senaste veckorna har en infekterad debatt mellan politiker, fackförbund och branschorganisationer som företräder arbetsgivarna blossat upp. Borgerliga politiker har föreslagit sänkta minimilöner medan den rödgröna regeringen i höstas skapade den så kallade "100-klubben" för företag som är beredda att för skattemedel anställa minst 100 nyanlända.
Men näringslivet tycks måttligt intresserat av att anställa invandrare från tredje världen. "100-klubben" har blivit ett fiasko och hittills bara genererat 200 praktikplatser till de över 160.000 asylsökarna.
Elektronikjätten Ericsson sade förra veckan till Dagens Industri att det är "problematiskt" att plötsligt få krav på sig att anställa nyanlända araber, somalier och afghaner med tanke på att företaget så sent som i somras sparkade 2.100 anställda i Sverige. Bland annat lades Ericssons verksamhet i Katrineholm, där man hade 400 anställda, ned och enligt Sveriges Ingenjörers tidning Ingenjören fick flera av förbundets medlemmar lämna sina tjänster.
Nu säger dessutom Livsmedelsföretagen, som företräder 850 företag med drygt 50.000 anställda, nej till att kvotera eller på andra sätt skapa en gräddfil för nyanlända invandrare in på arbetsmarknaden. I en debattartikel som idag publicerades på branschorganisationens hemsida och även publicerats i Dagens Industri skriver organisationens VD Marie Söderqvist att det inte är deras uppgift att "ta ansvar för integrationen".
Söderkvist avfärdar propåerna från den rödgröna regeringen såväl som de borgerliga politikerna som "orealistiska krav" och skriver att företagens viktigaste uppgift är att fortsätta vara internationellt konkurrenskraftiga och att generera vinst och anställningstrygghet för sina anställda.
"Ansvaret för att få in nya grupper av människor på kort tid på den svenska arbetsmarknaden är politiskt. Vill man snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket förstås är oerhört viktigt av en rad skäl, måste politiker våga fatta beslut om hur betalningen och regleringen av den arbetskraften ska se ut", skriver Marie Söderqvist.
