Vraket från medeltiden har hittats vid Dyngö utanför Fjällbacka i Tanums kommun.
Under hösten har Göteborgs universitet genomfört marinarkeologiska dykningar längs Bohuskusten. Syftet har varit att ta reda på mer om kända vrak på havets botten.
Det var under det arbetet marinarkeologerna stötte på vraket utanför Fjällbacka som fått namnet ”Dyngökoggen”.
Den begränsade undersökning som gjorts av vraket visar nämligen att det rör sig om en så kallad kogg. Bottenborden är lagda kant i kant (kravell), medan sidoborden ligger omlott (klink). Skeppets bordläggning är dessutom tätad med mossa, vilket är typiskt för koggar. Det bevarade skrovpartiet är ungefär 10 meter långt och 5 meter brett.
– Ursprungligen bör dock skeppet ha haft en längd på uppemot 20 meter, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Göteborgs universitet.Staffan von Arbin, i ett pressmeddelande.
Analysen av träproverna visar att skeppet är byggt av ekar från nordvästra Tyskland. Men hur hamnade det utanför Fjällbacka?
– Koggar omnämns ofta i skriftliga källor som rör det medeltida Hansaförbundet, men skepp av detta slag var vanliga under hela medeltiden i norra Europa, säger Staffan von Arbin.
Han menar också att fyndet visar på Bohusläns betydelse som genomfartsled för den internationella sjöfarten under denna period.
Dessutom är detta en av de äldsta koggar som hittills påträffats i Europa.
Varför skeppet förlist vet man inte i nuläget men det kan vara en spännande historia. Vid undersökningen av vraket har det framkommit tydliga indikationer på att skeppet utsatts för kraftig brand.
– Kanske blev skeppet utsatt för ett piratangrepp? Från skriftliga källor vet vi att Norges sydkust, inklusive Bohuslän, periodvis var hårt ansatt av pirater under medeltiden.
Men det kan också röra sig om en ren olyckshändelse – kanske en eldsvåda när skeppet låg i hamn. Eller blev skeppet sänkt i stridigheter av något slag? 1200-talets första decennier var en orolig tid i Norge, som Bohuslän då var en del av, med hårda interna stridigheter om den norska kronan.
För närvarande planeras inga fler undersökningar av vraket. Men förhoppningen är att i framtiden göra nya dykningar vid vraket för en mer noggrann undersökning. En sådan undersökning kräver dock, förutom Länsstyrelsens medgivande, en mer omfattande extern finansiering som inte finns i dagsläget. De analysresultat och iakttagelser som marinarkeologerna gjort bearbetas nu inom ramen för en större vetenskaplig artikel.
