Inflationen och stigande räntekostnader kyler ner aktiviteten i svensk ekonomi. Konsumtionen, bostadspriserna och byggandet har minskat.
– Världsekonomin har hittills visat sig vara förhållandevis motståndskraftig mot stigande priser och räntor. Men det är tydligt att räntehöjningarna nu börjar sätta avtryck även i omvärlden, sade Flodén och nämnde de pågående bankproblemen i USA och Schweiz.
– Vi vet att svenska hushåll och företag är räntekänsliga. I en del andra ekonomier är det inte lika tydligt var ränteriskerna finns.
Den svenska inflationen har fortsatt att stiga. På onsdagen presenterades siffrorna för februari, som visade att KPI ökade till 12 procent.
– Vi hade väntat oss att nu börja se tecken på en vändning i den underliggande inflationen. Istället har det gått åt fel håll, sade Flodén.
Vi befinner oss nu "i ett svårt och osäkert läge", enligt den vice riksbankschefen.
– De senaste inflationsutfallen och problemen kopplade till en del internationella banker adderar till den osäkerheten. Innan vårt nästa penningpolitiska möte i slutet av april kommer vi att få en hel del ytterligare information som kan påverka inflationsutsikterna och utformningen av penningpolitiken. Exakt vad det betyder i termer av räntehöjningar och penningpolitik återkommer vi till i vårt besked i slutet av april. Men vi kommer att göra det som krävs för att inflationen inom rimlig tid åter ska bli låg och stabil.
