Förslaget kom kort efter att ledarna för Ukraina, Frankrike, Tyskland, Polen och Storbritannien i ett möte i Kiev krävt en omedelbar 30-dagars vapenvila.
USA:s president Donald Trump ställer sig bakom kravet och har hotat med nya hårda sanktioner mot Ryssland om det inte efterlevs.
Putin avfärdade förslaget som ett europeiskt “ultimatum” och betonade att Ryssland är redo att förhandla direkt med Ukraina i Istanbul redan på torsdag. Han ska diskutera värdskapet med Turkiets president Erdogan.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att han är öppen för samtal, men först efter att en vapenvila är på plats.
Putin hänvisade till ett tidigare förslag från 2022 om ukrainsk neutralitet i utbyte mot säkerhetsgarantier från FN:s säkerhetsråd. Han sade att det var Ukraina som avbröt förhandlingarna då, inte Ryssland.
Samtidigt anklagade han Ukraina för att ha brutit mot flera föreslagna vapenvilor, bland annat den senaste i maj, då Ryssland enligt honom attackerades med över 500 drönare och västtillverkade missiler.
Ukraina har riktat liknande anklagelser mot Ryssland.
Båda sidor försöker nu påverka hur Trump ser på konflikten. Enligt experten Anatol Lieven handlar mycket om vem han lägger skulden på. Om han anser att Ukraina bär ansvaret kan han frysa amerikanskt stöd – vilket skulle förändra krigets förutsättningar.
De europeiska ledarna kräver att vapenvilan är helt villkorslös och varnar för att ryska krav bara förlänger kriget.
Enligt Frankrikes president Macron ska USA leda övervakningen av ett eventuellt eldupphör.
Trump vill se ett snabbt slut på det han kallar ett “blodbad” och har erbjudit omfattande eftergifter till Ryssland för att få slut på kriget, till synes utan resultat.
