Antalet svenskar som har nått miljardärstatus i dollar har ökat kraftigt de senaste åren.
Men de svenska miljardärerna blir inte bara snabbt fler – utan även snabbt sämre, om man får tro det årliga miljardärsindexet från Rockefeller International.
Enligt Ruchir Sharma, ansvarig för indexet, är det inte bara antalet miljardärer i Sverige som väcker uppmärksamhet – utan också hur de blivit rika.
I hans miljardärsindex klassificeras miljardärer som "bra" eller "dåliga", beroende på om de byggt upp sina förmögenheter inom produktiva industrier – eller om rikedomarna kommer från ärvda tillgångar, fastigheter och spekulation.
Sverige har idag 45 dollarmiljardärer, vilket innebär fler per capita än USA – men enligt Sharma är de ”dåliga” miljardärerna dubbelt så många som de "bra".
Bakom utvecklingen ser han flera faktorer: Riksbankens tidigare rekordlåga räntor, avskaffandet av arvsskatt och förmögenhetsskatt, samt att kapital numera beskattas betydligt lindrigare än arbete.
I slutet av 1900-talet skedde ett drastiskt skifte där de svenska politikerna – till stor del under medieskugga – började beskatta arbete allt mer och passivt ägande allt mindre.
Ruchir Sharma varnar för att situationen i Sverige liknar den i länder där social oro brutit ut till följd av skenande klyftor – som Indien, Chile och Frankrike.
SVT har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) för kommentar. I ett skriftligt svar tonar hon ner farhågorna och lyfter fram att Sverige har en "fördelningspolitik" som ”gör att vi håller ihop” trots de stora och ökande klyftorna.
"Det verkliga problemet är fattigdom och utanförskap", skriver hon.
