En ny kartläggning från myndigheten Tillväxtanalys visar att de statligt finansierade bidragen till företag väntas uppgå till hela 122 miljarder kronor år 2025 – en summa som är tre gånger större än Polismyndighetens anslag och även överstiger de samlade medlen till utbildning och forskning i statens budget.
Men om man räknar in alla sorters stöd uppgår summan snarare till 496 miljarder kronor, enligt rapporten.
Det växande bidragssystemet beskrivs i rapporten som omfattande, fragmenterat och svårt att överblicka.
Totalt har Tillväxtanalys identifierat 66 myndigheter med någon form av stöd eller subventioner riktad mot företag, varav 17 myndigheter hanterar direkta bidrag, ersättningar och stöd till företag.
Dessutom inkluderas 48 riktade subventioner värda 109 miljarder kronor, vilka främst utgörs av branschspecifika lättnader – som lägre energiskatt i industrin, sänkt restaurangmoms och ROT-avdrag.
Den gigantiska summan förvånar nu bedömare.
"Företagsstöden påminner om Frankensteins monster – det växer sig allt större och skaparen verkar ha tappat kontrollen", skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.
Enligt Tillväxtanalys är det första gången det görs en samlad kartläggning med en gemensam definition av bidrag till företag, eller "statligt finansierat företagsfrämjande" som det heter i rapporten.
Definitionen bygger på om aktiviteterna primärt syftar till att främja investeringar, stärka konkurrenskraft eller stötta företags ekonomiska utveckling.
Stöden är i huvudsak vertikala, vilket innebär att de riktas till specifika branscher eller geografiska områden – snarare än generella eller horisontella satsningar.
Det finns samtidigt en betydande risk för överlapp, enligt rapporten, då flera stödinsatser kan rikta sig mot samma typ av företag.
“Det saknas ett systematiskt tillvägagångssätt för att utvärdera effekterna av stöden. Av 55 statliga anslag är bara 15 i någon mån utvärderade,” skriver Tillväxtanalys.
Sandström menar att stöden måste sättas i relation till alternativa användningar av skattemedel. Om de 122 miljarderna istället användes till en sänkning av inkomstskatten skulle varje arbetande svensk – cirka 5,15 miljoner personer – kunna få behålla i genomsnitt 23.700 kronor mer per år.
En annan jämförelse: halva bolagsskatten skulle kunna finansieras med samma pengar.
“Hur många svenskar vill hellre skicka 23.700 kronor till innovationsbyråkratin än att behålla pengarna själva?” frågar sig Sandström.
Tillväxtanalys föreslår nu två konkreta reformer för att göra stödsystemet mer transparent och effektivt:
Det första är gemensamma riktlinjer för effektutvärdering, inklusive krav på bättre datalagring och systematiska Value for money-analyser.
Det andra är en utveckling av verksamt.se till en nationell bidragssajt där företag enkelt kan se vilka offentliga stöd, rådgivare och erbjudanden som finns tillgängliga – inspirerat av liknande digitala tjänster i högbidragsländer som Danmark och Norge.
Rapporten visar också att om även förvaltningskostnader och statliga garantier räknades in som subventioner skulle summan vara ännu högre.
Bland annat uppgår myndigheternas förvaltningskostnader kopplade till företagsfrämjande till över 34 miljarder kronor, medan garantier via Riksgälden och Exportkreditnämnden uppgår till nästan 340 miljarder kronor totalt.
