Estoniakatastrofen
RÖR SIG: Innan utredarna hann dyka ned till fartyget 2021 förflyttade sig den tio ton tunga ombord­körnings­rampen och lade sig rakt över det misstänkta spränghålet i Estonias för. Men i veckan ska rampen bärgas – till sist.

Simkunnig Estonia-ramp bärgas

Publicerad 22 juli 2023 kl 08.47

Inrikes. Sedan i onsdags befinner sig Statens haverikommission och dess finska och estniska systermyndigheter vid MS Estonias vrak för att bärga fartygets kontroversiella ombord­körnings­ramp. Det handlar om rampen som lossnade, simmade iväg en bit och lade sig över en misstänkt sprängskada i fören efter att Estonia filmats av journalisten Henrik Evertsson 2019.

Dela artikeln

© SHK

Den då stängda ombord­körnings­rampens räcken påträffades kort efter olyckan – utanför vraket.

Henrik Evertssons bilder från 2019 avslöjade en annan stor skada – i fartygssidan på Estonia – som efter att de sänts i TV-dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt" år 2020 fick regeringarna i Estland, Sverige och Finland att återuppta undersökningarna av vraket.

Tanken var dels att undersöka det nya hålet i fartygssidan som Evertsson avslöjat och dels att undersöka en skada i fören – vid bogrampen – som dokumenterats av den tyska journalisten Jutta Rabe och den amerikanske entreprenören Greg Bemis redan år 2000.

Flera metallurgiska analyser av skadorna i fören från år 2000 visade att dessa bar spår av sprängmedel, och år 2021 visade en analys av Estonias bogvisir, som bärgades 1994, att även denna fartygsdel hade utsatts för sprängning eller annan kraftig upphettning.

När myndigheterna väl dykt ned till Estonia 2021 visade det sig emellertid att färjans bogramp lossnat någon gång efter att journalisten Henrik Evertsson filmat rampen i uppfällt läge år 2019.

Rampen hade inte bara fallit av från fartyget utan även simmat iväg en bit – oklart hur – och lagt sig tillrätta precis över det hål i fartygets för som Greg Bemis och Jutta Rabe upptäckte år 2000, men som utelämnades av de internationella utredarna i slutrapporten som Statens Haverikommission och dess estniska och finska systermyndigheter släppte 1997. Myndigheterna kunde därför inte komma åt området när de utredde sig själva vid de nya dykningarna 2021.

"Att komma åt det området för detaljerad undersökning skulle kräva att en kamera skulle komma emellan rampen och det berörda området", skrev Jörgen Zachau, haveriutredare och utredningsledare vid Statens haverikommission, i ett mejl till Fria Tider då.

År 2022 tillsköt emellertid Sverige, Finland och Estland 2,5 miljoner euro för att finansiera en bärgning av rampen.

Myndigheterna ville bland annat undersöka tidigare fotograferade skador på rampen i form av en triangel som troligen formats när rampen slagits mot förpiksdäcket innan den – som det påstås i slutrapporten – föll av vid ytan.

– Det stärker hypotesen om hur förlisningen gått till, sade Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, till TT då.

Men det finns också skador som talar i annan riktning. Bland annat har den främre delen av rampens vänstra räcke hittats utanför fartyget, redan när rampen var stängd. Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har slagit fast att det är Estonias räcken, men inte gett sig in på att förklara hur de kan ligga utanför fartyget när de lossnat från insidan på en bogramp som då var stängd.

Flera kritiker, bland annat den tidigare riksdagsmannen Lars Ångström (MP), har hävdat att räckena visar att någon öppnat rampen efter Estonias förlisning, tagit sig in på bildäck (som finns bakom rampen), och därefter stängt rampen efter sig. Enligt honom måste räckena ha kapats bort för att de böjts och hindrat en stängning av rampen när denna dykoperation var klar.

Varken Försvarsmakten, haverikommissionen eller SKL har försökt förklara hur räckena kan ha hamnat utanför fartyget när rampen var stängd.

En förklaring har dock lämnats av Youtubekontot Estoniaveckan, som officiellt drivs av en samhälls­engagerad invandrare men som i praktiken brukar lansera olika teorier som är så förenliga som möjligt med de officiella uppgifterna från svenska myndigheter, även när dessa är svåra att tro på. Enligt Estoniaveckan kan räckena ha lossnat av sig själva varpå rampen öppnats och släppt ut räckena på botten när fartyget sjönk, varpå rampen sedan ska stängts av sig själv när fartyget slog i botten.

Den tio ton tunga rampen, konstruerad 1980, skulle i så fall vara en pigg och rörlig 43-åring. Det återstår att se om denna fartygsdel, som ständigt tycks vara redo att röra sig uppåt, nedåt och i sidled för egen maskin, finns kvar vid fartyget när myndigheterna ska bärga den i veckan. Fria Tider följer operationen och återkommer med rapportering.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.