Det var strax före klockan sju i fredagskväll som en fjärrvärmeledning sprang läck i gatuhörnet mellan Clemenstorget och St. Laurentiigatan i centrala Lund. Stora mängder hett vatten forsade under högt tryck ut på gatan – flera uppges ha brännskadats av vattnet och i kaoset som uppstod omkom dessutom en person och flera skadades när en skenande buss körde över dem.
På Kraftringen, som ansvarar för driften av fjärrvärmeledningen, tycker man att man har gjort vad man kunnat för att förhindra olyckor av den här typen. Att det tog flera timmar att stänga av det skållheta vattnet säger man att även det är normalt.
– Det är inte bara att vrida på en kran eller trycka på en knapp och sedan är det tryckfritt. Det är en ganska komplicerad process, det är en ledning med 2000 kubikmeter i timmens tryck så det är enorma krafter och för att få den tryckfri, det tar en längre stund. Man får successivt sänka trycket, säger Michael Widing på Kraftringen till Fria Tider.
– Strax innan 18 fick vi larm, en och en halv timme senare hade vi halverat trycket och cirka klockan 21 hade läckan upphört. Det var under kontroll hela den processen, så jag delar inte uppfattningen att det tog ganska lång tid.
Hade det varit möjligt för er att konstruera ledningarna på ett annat sätt så att det inte hade behövt vara så högt tryck som 2000 kubikmeter vatten i timmen i centrala Lund?
– I sådana fall hade vi fått flytta vattnet någon annanstans. Det behövs ju enorma tryck i de här fjärrvärmenäten för att pumpa runt vattnet. Det här fjärrvärmenätet sammanlänkar tre kommuner, det är Lomma, Lund och Eslöv. Det är många många mil som det här vattnet ska pumpas runt i.
– Fjärrvärmenätet är som ett blodomlopp i en kropp, man har ett hjärta i mitten som pumpar runt blodet och det ska ju cirkulera i kroppen. Och så är det i ett fjärrvärmenät också, ett slutet system, fortsätter han.
Är det storleken på fjärrvärmenätet som avgör trycket?
– Det hänger ju ihop i alla fall, det är inte den enda faktorn, men det hänger ju ihop. Man behöver ju ett större tryck om man har ett större nät att pumpa runt i.
Hur gammal var den här ledningen?
– Den är byggd 1967.
Hur stort var fjärrvärmenätet då?
– På 60-talet? Det kan jag inte svara på på rak arm, det får jag fråga de som är experter, det vet jag inte.
Kan det finnas något samband att en ledning från 1967 springer läck om man bygger på nätet och ökar trycket successivt genom åren?
– Jaha! Nej, det skulle jag inte vilja säga för vi undersöker och besiktigar löpande hela vårt fjärrvärmenät. Den här sträckan som sprang läck var besiktigad för inte så länge sedan, då var det inga läckor och inga tecken på att det var slitet, svarar han och tillägger:
– Vi har ju ett omfattande program där vi moderniserar vårt fjärrvärmenät sektion för sektion. Den här sträckan på St. Laurentiigatan är med i vår plan att bli utbytt, det är bara det att den inte var bedömd som högrisk just nu. Det vi med facit i hand skulle ha gjort på St. Laurentiigatan gör vi just nu på Stortorget och i höstas utanför domkyrkan.
– Det är inte så att man har ledningar byggda 1967 och sedan kör vi på så länge det håller, inte alls, utan det här är tvunget att besiktigas löpande. Man gör en löpande risk- och sårbarhetsanalys och prioriterar vilka sträckor man ska byta ut detta året och vilka byter man ut nästa år. Nu kan jag också tillägga att vi har all anledning att titta på den lagda investeringsplanen, har vi gjort rätt bedömning, är detta här något vi hade kunnat ha förebyggt, något vi hade kunnat sett. Vi hade ju bedömt att den inte skulle springa läck, men nu har den ju faktiskt gjort det.
