Det nya provet har en större tyngdpunkt på matematik medan delprovet med ordkunskap halverats. Med tanke på att män i genomsnitt har fått nästan tio procent mer poäng än kvinnor de senaste åren så hade man från officiellt håll hoppats att detta var någonting som skulle passa kvinnor bra och jämna ut skillnaderna.

– Vår bedömning var att kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna som testar kvantitativ förmåga borde gynna kvinnor. Kvinnor har bättre betyg i matematik än män från gymnasieskolan, säger Högskoleverkets utredare Åsa Rurling till Svenska Dagbladet.

När det gamla provet skrevs för sista gången var mäns snittresultat 6,1 poäng högre än kvinnors (av maximalt 122 poäng). Men till Högskoleverkets förundran ökade skillnaderna i samband med det nya provet i höstas. Män fick då i genomsnitt 9,4 poäng mer än kvinnor (av maximalt 160 poäng) - en viss procentuell ökning.

Att man från Högskoleverkets sida trodde att det nya provet med mer matematik skulle gynna kvinnor kan te sig något märkligt, kvinnors högre gymnasiebetyg till trots. Enligt en rapport från 2008 från Högskoleverket själva är det just de delar som mäter logiskt tänkande som svarar för den största könsskillnaden. Däremot är skillnaderna i läsförståelse och ordkunskap mycket små.

Enligt Svenska Dagbladet är det oklart vad skillnaden i resultat mellan könen beror på.