Coronakommissionen konstaterade för ett år sedan att den bristande kunskapen i svenska hos personalen i äldrevården kan leda till risker för de boende.
Men problemet kvarstår, trots försök med bland annat språkombud och språktest inför anställning.
– När jag säger en sak så gör de något helt annat, för de vet inte vad det betyder, säger 81-årige Gert Larsson, som får hemtjänst och hemsjukvård efter en stroke, till Sveriges Radio.
Gert Larsson i Göteborg har kämpat för att få en äldrevård av bättre kvalitet, och han är inte ensam med sina erfarenheter.
Språksvårigheterna kan bland annat leda till missförstånd, bristande dokumentation och svårigheter att förstå vårdtagarna, skriver SR.
En majoritet av drygt 200 äldreansvariga i landets kommuner säger i Ekots enkät att personalens kunskaper i svenska måste förbättras.
Enligt utbildningsminister Anna Ekström (S) avsätter regeringen 60 miljoner kronor per år för att kommuner ska kunna utbilda personal som brister i svenska språket.
– Under lång tid har man i Sverige sett yrkena inom äldreomsorgen som yrken där det inte behövs så jättemycket kompetens, och det duger inte, säger hon till SR.
