ISK-systemet infördes 2012 för att erbjuda ett alternativ till så kallade kapitalförsäkringar, en sorts fejkad försäkring som i själva verket är ett skatteupplägg och som Sverige länge har sett mellan fingrarna med när den utnyttjats av landets mäktigaste finansfamiljer.
ISK-reformen innebar att banker började erbjuda vanliga löntagare möjligheten att spara i noterade aktier och få samma låga skatt som miljardärer med så kallade försäkringar.
Precis som med "försäkringarna" beräknas skatten på hela det sparade kapitalet efter en fast schablonmässig avkastning. Förra året var skatten 0,375 procent av det sparade kapitalet.
Men den schablonmässiga avkastningen är knuten till styrräntan, och efter räntehöjningen på torsdagen står det klart att ISK-kontona kommer att beskattas med 0,88 procent i år.
Torsdagens nya ränta innebär att den som sparar en halv miljon kronor på sitt ISK-konto kommer att få betala 4.400 kronor i skatt nästa år – en höjning med drygt 2.500 kronor från året innan.
Skattehöjningen har trots sin litenhet varit en het potatis i valrörelsen.
Samtidigt har skatten på arbete och småföretagande i Sverige – för närvarande en marginalskatt på 56,7 procent – av inte debatterats nämnvärt i valrörelsen.