På en pressträff presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) förslaget tillsammans med företrädare för SD, KD och L.
– Behovet av att skydda samhället mot farliga personer har ökat, sade SD:s rättspolitiska talesperson Katja Nyberg.
Förändringen föreslås införas stegvis från den 1 januari 2026 och till en början gälla straff på minst sex år.
Kriminalvården har avrått från att börja redan vid årsskiftet och varnat för att myndigheten inte hinner få fram nödvändiga systemstöd. Myndigheten har även pekat på oklarheter kring hur många fler fängelseplatser som krävs. Även regeringens egen utredare har avrått från att avskaffa dagens tvåtredjedelsfrigivning.
Skärpningen innebär att alla fängelsestraff på sikt ska omfattas av trekvartsregeln. Prövotiden efter frigivning förlängs till minst två år (i dag ett år) och hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall under prövotiden. Det ska även bli lättare att skjuta upp frigivningen vid misskötsamhet.
För längre straff skärps reglerna ytterligare: villkorlig frigivning ska skjutas upp om det finns en konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet – vid minst fyra år för våldsbrott eller två år vid organiserad brottslighet.
Regeringen står fast vid att införa reformen stegvis för att möta en del av Kriminalvårdens invändningar. – Och själva effekten inträder ju i slutet av straffet, det kommer inte omedelbart utan gradvis över tid, säger Strömmer.
De nya reglerna ska gälla domar som vinner laga kraft efter den 1 januari 2026.
