Födelsesiffrorna fortsätter därmed nedåt, om än i något lugnare takt än de två föregående åren.
– Antalet förlossningar per 1.000 kvinnor i åldern 15–49 år sjönk till 41,8, den lägsta nivån sedan mätningarna började 1973, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.
Medelåldern för kvinnor som får sitt första barn låg 2024 på 30,1 år. Hälften av alla förstföderskor var 30 år eller äldre.
I Stockholms län är förstföderskorna äldst, i snitt 31,5 år, medan Gävleborgs län ligger lägst med 28,5 år. Totalt i riket var medelåldern för alla som födde barn 31,6 år, och över 5 procent var 40 år eller äldre.
– Högre ålder ökar risken för flera graviditets- och förlossningskomplikationer såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi och behov av kejsarsnitt och därför är detta en viktig faktor att ha med när man analyserar utvecklingen, säger Ängla Mantel, föredragande läkare på Socialstyrelsen.
Även övervikt och fetma blir vanligare bland gravida. Andelen blivande mödrar med BMI 25 eller mer har nästan fördubblats sedan början av 1990-talet och låg på 47 procent 2024. Skillnaderna mellan regionerna är stora: 39 procent i Region Stockholm jämfört med 54 procent i Region Blekinge och Region Sörmland.
– Det ökade andelen gravida med högt BMI är en av de större riskförändringarna vi ser. Det påverkar riskerna både under graviditet, vid förlossning och även för barnets hälsa, säger Ängla Mantel.
Samtidigt görs allt fler kejsarsnitt. Under 2024 avslutades 20 procent av alla förlossningar med kejsarsnitt. De akuta snitten har ökat från 9,7 procent 2020 till 11,2 procent 2024. Region Sörmland ligger högst med 24,8 procent kejsarsnitt, medan Kalmar och Östergötland ligger lägst, omkring 14 procent.
– Ökningen av kejsarsnitt, särskilt de akuta, är viktig att följa. Den kan troligen delvis förklaras av ett ökat antal riskfaktorer i den gravida befolkningen som stigande BMI och ålder, men också av förändrade arbetssätt i förlossningssjukvården säger Ängla Mantel.
