Det är förmiddagen den 8 november 1994 som polisen larmas till Ronna i Södertälje. Under en balkong i bostadsområdet ligger en död, blodig, medelålders man i fosterställning med en kniv i ena handen och halsen uppskuren. Av bilder från brottsplatsen som Fria Tider tagit del av syns att mannen är illa tilltygad i huvudet och ansiktet.
Polisen knackar dörr i området, som av förundersökningsprotkollet att döma är mycket annorlunda jämfört med dagens Ronna. De flesta som bor där 1994 är svenskar, en del är socialt utslagna och en och annan lägenhet står till och med tom. De invandrare som finns är framförallt finnar, syrianer eller kommer från Balkan. De som inte förstår svenska bryr sig polisen helt enkelt inte om att prata med. Dörrknackningen ger inget resultat.
Rättsläkaren konstaterar bland annat att den döde mannen haft en ring på ena fingret som tagits av efter att han avlidit. En annan märklig omständighet är att mannen påträffats med kniven i vänster hand men var högerhänt. Trots att kroppen är illa tilltygad och de märkliga omständigheterna skrivs fallet en månad senare av som självmord.
8 december ifjol, på dagen 22 år efter mordet i Södertälje avskrivits som självmord, kommer en kvinna in på beroendeakuten på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon berättar att hon lider av ångest över ett brott hon varit med om och att hon måste få lätta sitt hjärta. Läkaren skickar vidare kvinnan till polisstationen på Norrmalm där hon får prata med en polisinspektör.
Den idag 63-åriga kvinnan berättar att hon och hennes dåvarande man, som idag är död, tillsammans mördat mannen, som var 46 år vid sin död 1994. Natten till den 8 november 1994 har hennes man först misshandlat offret med ett järnföremål för att därefter stjäla värdesaker från honom och lämna honom svårt skadad på marken. Alla inblandade i dådet är invandrare från Finland som rör sig i missbrukarkretsar.
Senare under natten har kvinnan tagit med sig en morakniv, satt den i handen på den 46-årige mannen för att därefter föra kniven till dennes hals och skära upp den. Syftet har varit att få dödsfallet att framstå som självmord.
Foto: Polisen.Mordutredningen återupptas och en utredare får i uppgift att gå igenom den lilla bevisning som finns sparad. Mordvapnet finns exempelvis inte kvar, inte heller det järnföremål som användes vid misshandeln som föregick mordet. Polisen genomför en husrannsakan i kvinnans bostad där man bland annat hittar en almanacka från 1994. Vid datumet för den 15 november 1994, på motsatt sida av morddatumet, har någon skrivit ordet "Katastrof".
Trots avsaknaden av bevis har polisens tekniker utifrån de fotografier som tagits på platsen gjort en lång rad iakttagelser. Bland annat har skoavtryck upptäckts på brottsplatsen som inte kommer från den döde mannen och blodstänk som talar starkt för att mannen mördats. På fotografierna syns även det järnföremål som användes vid misshandeln men som polisen 1994 aldrig förstod hade med brottet att göra.
"Efter att ha studerat bilderna från brottsplatsen sammantaget med obduktionsprotokollet gör undertecknad den bedömningen att fyndet av den avlidne mannen skulle ha klassificerats som ett brott om detta skett i nutid. Möjligheten att den avlidne mannen tillfogat sig skadorna själv bedömer undertecknad som helt uteslutet", konstaterar man i en rapport.
I fredags väcktes åtal mot den 63-åriga kvinnan för det över 22 år gamla mordet. Kvinnan är tidigare dömd för bland annat våldsbrott och finns med i flera av polisens register.
