Enligt den senaste nationella SOM-undersökningen vill 58 procent av svenskarna satsa mer på vindkraft än idag.
Men jämfört med nivåerna mellan åren 1999 och 2009, innan den svenska vindkraftsexpansionen tagit fart, har stödet för vindkraften avtagit. De båda senaste mätningarna år 2020 och 2021 visar nu på signifikanta negativa effekter i opinionen.
Balansmåttet, som utgörs av andelen som vill satsa på vindkraft minus andelen som inte vill det, har minskat från 78 till 66 på dessa två mätår. Inget annat energislag i undersökningen har i modern tid haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.
För första gången sedan frågan började ställas uppger sig nu en övervikt av svenskarna också vara negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva – en helomvändning sedan detta senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.
Dessutom visar resultaten att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden, där också de flesta vindkraftverk historiskt placerats. Det finns idag ett signifikant negativt samband mellan att bo i en redan vindkraftstät kommun och att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla.
– Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad, säger Erik Jönsson, biträdande forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Det finns även tydliga politiska skillnader i frågan om vindkraft. Bland de som står klart till vänster i politiken är det 80 procent som vill satsa mer på vindkraft. Motsvarande siffra för personer klart till höger är 42 procent.
