Förslaget, som nu skickas på remiss, syftar till att bryta så kallat utanförskap och öka arbetskraftsdeltagandet.

"Det ska helt enkelt inte vara möjligt att göra ingenting, om man i grunden kan arbeta", skriver Ulf Kristersson och Anna Tenje.

De framhåller att tidigare kravlös politik har cementerat utanförskap, särskilt bland utrikes födda, som står för en majoritet av mottagarna av ekonomiskt bistånd.

"Situationen göder inte bara ett skuggsamhälle, utan utanförskapet riskerar också att gå i arv i generationer. Det är en utveckling som nu måste brytas en gång för alla. Vi behöver ersätta bidragslinjen med arbetslinjen och ställa betydligt högre krav."

Nu vill regeringen införa ett bidragstak, gradvisa kvalificeringskrav för välfärdsförmåner och aktivitetskrav för att motivera till självförsörjning.

Aktivitetskravet innebär att personer som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter som språkkurser eller samhällsnyttiga insatser på heltid, vilket enligt Kristersson och Tenje stärker möjligheterna att komma i arbete.

"Aktivitetskravet syftar till att genom krav och stöd bidra till att fler ska komma i arbete eller närma sig arbetsmarknaden. Det kan handla om aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera, men också aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier. Det kan också handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter inom kommunal förvaltning eller jobbsökningsaktiviteter. På så sätt kan fler stå på egna ben och försörja sig själva. Att ha ett nationellt reglerat aktivitetskrav i samtliga kommuner syftar också till att stärka rättssäkerheten och göra aktivitetskravet enhetligt i kommunerna", skriver regeringen.

Regeringen framhåller att varje person som går från bidrag till arbete skapar "dubbla vinster" för samhället, dels genom minskade bidragskostnader, dels genom ökade skatteintäkter.

"Att arbetslinjen vinner över bidragslinjen är en ödesfråga för Sveriges framtid. Får man samhällets hjälp med bidrag ska man också ge någonting tillbaka", avslutar Ulf Kristersson och Anna Tenje.

Promemorian med de nya förslagen skickas nu på remiss så att myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får möjlighet att lämna synpunkter. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 11 mars 2025.