Esrange kan bli först i Europa med att skjuta upp satelliter i omloppsbana – en förmåga som blir allt viktigare när rymden får större betydelse i modern krigföring.
Men samtidigt som intresset för Esrange ökar, växer oron bland samebyarna i området. De menar att deras renskötsel hotas av både rymdskrot och begränsningar i tillgång till marken.
– Det är som att vi inte fanns, säger Ol-Johán Sikku från Saarivuoma sameby i dokumentären Inblick: Raketer och renar.
Han beskriver en verklighet där stora raketdelar, ibland upp till tio meter långa, faller ner i områden där människor rör sig.
– Jag har vänner som har varit ute i skogen där raketen kom ner bara några hundra meter ifrån dem. De tyckte det var ganska obehagligt, säger han.
Utöver riskerna för människor skadar skrotet också naturen.
– Vårt folk hittar mycket rymdskrot, det blir ju stora skador i naturen med gropar där de har kommit ner. Vi har också hittat jättestora ballonger som har kletat ut sig över bäckar, säger Sikku.
Han anser att samebyarna inte får tillräcklig delaktighet i besluten kring rymdsatsningarna.
– Vår verksamhet pågår hela tiden, vi kan inte flytta oss härifrån bara för att de har utsett några veckor då det skjuts raketer.
Esrange själva bedömer risken för att någon ska träffas av en raket som en på en miljon. Lennart Poromaa, chef för Esrange, menar att samarbetet med samebyarna fungerar.
– De fyra samebyarna och vi samarbetar vilket vi gjort från början, vi har exakt samma intressen. Tillsammans är vi starka, säger han.
