Beslutat att strypa stödet har kommit att bli rutin varje gång en republikansk president tillträder eftersom Republikanerna inte vill stötta organisationer som anses uppmuntra aborter. Som orsak till att strypa bidragen till FN:s befolkningsfond anför Trumps regering även att fonden ägnar sig åt familjeplanering, bland annat genom tvångssterilisering, i Kina. Demokraterna har istället, vid de tillfällen som de tagit över regeringsmakten efter Republikanerna senaste decennierna, återinfört stödet till FN-organet.
FN:s befolkningsfond arbetar i huvudsak med förlossnings- och mödravård, aborter och finansierar annan rudimentär välfärd kopplad till i synnerhet kvinnors hälsa i tredje världen. Fonden omsätter omkring nio miljarder kronor varje år och Storbritanniens, USA:s och Sveriges skattebetalare är de största bidragsgivarna.
I en artikel i Washington Post kritiseras Trumps beslut att dra in stödet eftersom många nigerianska kvinnor nu blir utan biståndsfinansierad mödravård. Bland annat drabbas fyra Hello Lagos-kliniker, som riktar sig mot fattiga tonårsflickor i Nigerias huvudstad, när bidragen sinar.
Enligt professor Michael Nelson på Wesleyan University tar Nigeria emot tiotals miljarder kronor i bistånd varje år. Många länder i Afrika klarar inte att nå upp till den levnadsstandard de har idag utan västvärldens biståndsmiljarder.
Befolkningsfonden blir nästan 300 miljoner kronor fattigare när Trump drar in sitt stöd, men pengarna går inte tillbaka till statskassan eller USA:s skattebetalare. Istället kommer de omfördelas till USAID, en amerikansk motsvarighet till svenska Sida.
Samtidigt som USA minskar sitt stöd till FN:s befolkningsfond ökar Sverige sitt stöd till fonden med 200 miljoner kronor. De svenska skattebetalarna betalar nu över en halv miljard, 545 miljoner kronor, för att finansiera bland annat mödravård i tredje världen, skriver fonden i ett pressmeddelande.
