Kvinnan hade sökt anställning på en tolkcentral i Uppsala där tolkningen i huvudsak erbjuds via telefon eller video. Företaget har hänvisat till att man har en neutralitetspolicy, men enligt DO har kvinnan "diskriminerats".
DO ifrågasätter i första hand att företaget vid det aktuella tillfället hade en neutralitetspolicy som tog sikte på uttryck för religion, men menar i vart fall att en eventuell policy inte har tillämpats på ett konsekvent och proportionerligt sätt.
Av en EU-dom rörande slöja som meddelades nyligen framkommer att företag med hänvisning till intresset att uppvisa ett neutralt varumärke kan kräva att anställda vid kundkontakter inte ska ge uttryck för sin politiska, filosofiska eller religiösa uppfattning genom exempelvis sin klädsel. En förutsättning är dock enligt DO att begränsningarna framgår av en existerande policy och tillämpas konsekvent och på ett icke-diskriminerande sätt. Av domen framgår också att neutralitetsintresset inte kan användas för att begränsa religiösa uttryck för anställda som inte har visuell kontakt med kunder.
DO anser efter sin utredning att det också kan ifrågasättas i vilken utsträckning den tjänst som kvinnan sökte faktiskt omfattar kundkontakter på det sätt som avses i domarna.
– Eftersom det handlar om en icke synlig handling som inte kommer till uttryck i samband med telefon- eller videotolkning, framstår det som svårt hävda att det här är något som påverkar varumärket, säger Martin Mörk, som är chef för DO:s processenhet i ett uttalande.
DO anser därmed att kvinnan har utsatts för diskriminering som har samband med hennes religion och stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen. DO begär att företaget ska betala 80.000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.
