När han var åtta år berövades Allan Eliasson sitt medborgarskap i Sverige eftersom det hade visat sig att hans svenska pappa inte var hans biologiska pappa. Hans mamma är, till skillnad från honom själv, medborgare i Polen.
Statens agerande, som visade sig vara ett grundlagsbrott, innebar bland annat att Allan blev ofrivilligt statslös, nekades rösträtt i tre riksdagsval, tvingades söka uppehållstillstånd i sitt hemland Sverige och hindrades från att resa utomlands.
Det var först efter 23 år som Skatteverket kom fram till att beslutet att avregistrera Allan som svensk medborgare var uppenbart oriktigt och han fick då tillbaka medborgarskapet. Men för att få upprättelse för grundlagsbrottet tvingades han begära skadestånd av staten i domstol.
Tingsrätten och hovrätten bedömde att staten hade kränkt Allans grundlagsskyddade rätt till sitt medborgarskap och att kränkningen var allvarlig. Staten dömdes därför att betala skadestånd till Allan för ideell skada med 150.000 kronor.
Men Justitiekanslern, som företräder staten i rättegången, anser att skadeståndet för grundlagsbrottet inte ska överstiga 100.000 kronor och har tagit fallet ända till Högsta domstolen.
Efter att Högsta domstolen gett prövningstillstånd i målet den 19 juni 2017 har Centrum för rättvisa inträtt som ombud för Allan Eliasson.
– Justitiekanslern anser att 150 000 kronor är ett "anmärkningsvärt högt" skadestånd för en 23 år lång grundlagskränkning. Det är det inte, säger Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa och ombud för Allan i Högsta domstolen, i ett pressmeddelande.
Högsta domstolen kommer hålla huvudförhandling i målet i början på 2018 och domen kommer sannolikt under våren.
