Människans natur
 

Svensk studie: Kriminalitet en medfödd egenskap

Publicerad 26 augusti 2014 kl 17.52

Vetenskap. Inom media, politik och samhällsvetenskap råder sedan länge konsensus om att det är "socioekonomiska", det vill säga miljömässiga, faktorer som leder till att vissa människor dras till kriminalitet. Men det är helt fel, visar en omfattande ny undersökning från ansedda Karolinska institutet.

Gilla artikeln på Facebook

I många årtionden har den svenska kriminalpolitiken utgått från ett vänsterliberalt paradigm som går ut på att alla människor föds med samma förutsättningar. Att vissa individer dras till kriminalitet och drogmissbruk förklaras i princip uteslutande med att de vuxit upp under svåra förhållanden.

Men en jättelik färsk studie från Karolinska institutet gör nu mos av denna statsbärande övertygelse.

I undersökningen, som har letts av Amir Sariaslan, ingår över en halv miljon svenskar som fötts mellan 1989 och 1993. Forskarna har tagit reda på familjernas ekonomiska förutsättningar och därefter tittat på hur många av de undersökta som hamnat i våldskriminalitet eller drogmissbruk under uppväxtåren.

Studien visar visserligen att barn som växt upp under sämre ekonomiska förhållanden var betydligt mer benägna att bli kriminella. Men när forskarna kontrollerade för nära släktingar som kusiner och syskon som vuxit upp under skilda ekonomiska förhållanden försvann sambandet helt. Nära släktingar var lika benägna att begå brott oavsett socioekonomisk bakgrund.

Inte heller barn vars föräldrar tidigare haft det dåligt ställt men sedan förbättrat sin levnadssituation blev mindre kriminella för det, enligt det stora studien.

Det finns med andra ord visserligen en korrelation mellan fattigdom och kriminalitet, men inget kausalt samband. Istället förklaras såväl fattigdomen som kriminaliteten av bakomliggande faktorer – sannolikt genetiska.

"Beteendegenetiska undersökningar har visat att benägenheten både för att begå våldsbrott och ägna sig åt drogmissbruk är väsentligt påverkad av delade genetiska faktorer och, i mindre utsträckning, familje- och miljöfaktorer", konstaterar forskarna.

Den internationella liberala tidningen The Economist kallar studien för "obehaglig" och konstaterar att dess slutsatser knappast kommer att "välkomnas av sociala reformatorer".


Gängen markerar sina revir. För att förstå varför måste vi lämna det liberala sättet att tänka, skriver Joakim Andersen.0 Plus

Tusentals protesterade på Facebook. Men utpekade mannen får jobba kvar inom staten – trots bildbevis.0 Plus

Nyheter från förstasidan

TV4 besvarar inte Fria Tiders fråga.

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.