Maria Ågren bröt mot flera lagar när hon öppnade upp Transportstyrelsens IT-system för personal i utlandet som inte hade säkerhetskontrollerats.
Bland mycket annat röjdes militärens hela fordonsregister, hemliga svenska agenters identiteter, polisens misstankeregister och stridspiloters hemadresser. Enligt Nyheter Idag hade serbisk militär tillgång till databasen.
Trots gärningens allvar blev det inget åtal och Maria Ågren slapp en prövande rättegång. I stället fick hon strafföreläggande och 70 dagsböter, i hennes fall 70 000 kronor.
Strafföreläggande innebär att åklagaren låter bli att väcka åtal och inte drar fallet till rättegång. Den misstänkte får skriva under ett papper på att han eller hon är skyldig till brottet, sedan blir straffet böter.
"Man får bara ge strafföreläggande vid mindre allvarliga brott som till exempel snatteri, stöld eller små trafikbrott", skriver Åklagarmyndigheten på sin hemsida.
Men Maria Ågrens brottslighet var knappast snatteri eller ett mindre trafikbrott, utan ett hot mot rikets säkerhet.
2014 höjdes maxstraffet för vårdslöshet med hemlig uppgift till ett år (eller två år om Sverige är i krig), men det har aldrig prövats i domstol. Att då dela ut strafföreläggande är inget som åklagare normalt gör. Flera erfarna åklagare säger till SvD att de undviker strafföreläggande när det inte finns tidigare praxis att följa.
Men kammaråklagare Ewamari Häggkvist vid riksenheten för säkerhetsmål, som hanterade fallet Maria Ågren, valde ändå strafföreläggande.
Häggkvist förklarar för SvD att hon jämförde med straffskalan för brottet skadegörelse när hon fattade beslutet. Hon vägde också in att Maria Ågren var tidigare ostraffad och hade förlorat jobbet.
Brottet vårdslöshet med hemlig uppgift faller dock under en helt annan del av brottsbalken, 19 kapitlet "Om brott mot Sveriges säkerhet".
Trots det anser Ewamari Häggkvist att hon gjort helt rätt.
Juridikprofessor Mårten Schultz vid Stockholms universitet är inte lika övertygad.
– Min åsikt är att principiellt borde åtal väckas vid den här typen av fall. Strafföreläggande bör inte användas vid brottsmisstankar som har stort allmänintresse, säger han till SvD.
Enligt Schultz innebär ett strafföreläggande att det inte blir någon transparens och att allmänheten förs bakom ljuset. Vid en rättegång granskas händelseförloppet och fallet offentliggörs.
I strafföreläggandet mot Maria Ågren står det bland annat att hon av grov oaktsamhet "röjt sekretessbelagda uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".
