Karin Wålander var offentlig försvarare för Filip Jonsson, som senare dömdes till livstids fängelse för mordet på Nora i Linköping den 21 mars 2024.
Under utredningen satt han häktad med restriktioner och fick bara ha kontakt med sin advokat.
En anhörig kontaktade Wålander och ville stänga ner den misstänktes konton med hänvisning till ett påstått drev på nätet. Wålander begärde då inloggningsuppgifterna från sin klient och vidarebefordrade dem.
Kontona raderades efter några dagar, vilket innebar att polisen inte kunde genomsöka dem på distans.
Advokatsamfundets disciplinnämnd beslutade i juni i fjol att utesluta henne. Nämnden hänvisade bland annat till att hon haft flera tillfällen "att stanna upp och göra noggranna överväganden och erforderliga kontroller" och bedömde omständigheterna som "synnerligen försvårande".
Högsta domstolen konstaterar att agerandet innebar ett missbruk av det så kallade enrumsprivilegiet och att raderingen faktiskt försvårade brottsutredningen. Samtidigt gör domstolen en helhetsbedömning och skriver:
– Med hänsyn främst till att agerandet inte skedde på uppdrag av klienten, utan föranleddes av önskemål från den anhöriga i en utsatt situation, att det var fråga om ett enstaka misstag och att försvararen har en lång och väl vitsordad verksamhet som försvarsadvokat utan tidigare disciplinära klagomål, fann domstolen att den disciplinära åtgärden trots detta kunde stanna vid en varning förenad med högsta möjliga straffavgift, 250.000 kr.
Påföljden blir därmed en varning och en straffavgift på 250.000 kronor – men ingen uteslutning.
Åklagarkammaren i Linköping skrev i sin anmälan:
"Karin Wålander uppfattas, förutom denna händelse, av Åklagarkammaren som en skicklig försvarare som är noggrann och utfört sina uppdrag på ett korrekt sätt".
Beslutet kritiseras av den anonyma åklagaren Ridefixer på X:
Medförde att uppgifter på sociala konton raderades och att polisen inte kunde göra genomsökning på distans på kontona.
— Ridefixer (@Ride_fixer) February 18, 2026
