Elonis skrev sina hotfulla inlägg på Facebook 2010 efter att hans fru lämnat honom och tagit parets gemensamma barn med sig – utan möjlighet för honom att träffa dem. Bland annat skrev han ett inlägg som nästan ordagrant löd likadant som en humorsketch från "Whitest kids U know", men där han bytt ut "USA:s president" mot "min fru".
I sketchen håller nämligen komikern Trevor Moore en knappt två minuter lång monolog där han förklarar att det är olagligt att säga att man vill döda USA:s president – Elonis förklarade på samma sätt i sitt Facebookinlägg att det var olagligt för honom att säga att han ville döda sin fru.
I ett annat inlägg skriver Elonis istället om att han ska skjuta ihjäl grundskolebarn och att det finns gott om skolor i närområdet – en "rapptext" som han hävdar inspirerades av rappartisten Eminems låt "I'm back". I den låten, från år 2000, rappar Eminem om att ställa upp sju barn från gymnasieskolan Columbine – som året innan varit skådeplats för en skolmassaker – på rad och sedan skjuta ihjäl dem.
För de två inläggen, samt ett par liknande texter där bland annat en FBI-agent hotas till livet, dömdes Elonis till 44 månaders fängelse. Sedan dess har han försökt överklaga domen mot honom och idag togs fallet slutligen upp för översyn av högsta domstolen i USA.
Elonis hävdar att hans inlägg på Facebook skyddas av den amerikanska konstitutionen och högsta domstolen förklarade tidigare i år att fallet är intressant att studera ur ett juridiskt perspektiv. I synnerhet då Facebook och liknande sociala medier kan kommunicera ett budskap på ett helt annat sätt än tidigare. Domstolen konstaterar bland annat att Elonis inte var "vän" med sin före detta fru på Facebook eller "taggade" henne eller någon annan av de utpekade i de texter han skrev. Därför frågar sig domstolen om det verkligen kan anses styrkt att uttalandena var avsedda att hota någon.
"Moderna medier tillåter personliga reflektioner, avsedd för en liten publik (eller ingen publik alls), att ses av människor som inte är bekanta med det sammanhang i vilket uttalandena gjordes och som därför kan tolka uttalandet väldigt annorlunda än talaren hade tänkt sig. Internetbaserad kommunikation har därför 'suddat ut den gemensamma referensram som brukade ge talare och lyssnare möjlighet att sätta språket i en kontext'", sammanfattar Högsta domstolen anledningen till att fallet är intressant att granska.
