Arbetsmarknadsdepartementet har identifierat tre särskilda riskområden:
"AI kan skapa ojämställdhet, reproducera ojämställdhet eller leda till diskriminering på grundval av kön."
När staten i allt högre grad använder AI bedöms det därför som viktigt att problemen identifieras i tid – innan någon algoritm råkar hoppa över genusanalysen när den fattar ett beslut.
Jämställdhetsmyndigheten har redan, tillsammans med andra aktörer, tagit fram en praktisk metod för att upptäcka "risker med ojämställdhet i AI". Metoden riktar sig till verksamhetsutvecklare, IT-utvecklare och "jämställdhetssamordnare" och ska visa hur artificiell intelligens kan utvecklas med korrekt feministisk värdegrund.
SD och regeringen mer än fördubblar Jämställdhetsmyndigheten:
Ökar anslaget från 73 till 170 miljoner per år.
Gick till val på att lägga ned myndigheten – men det var skitsnack. https://t.co/99L7dqgFG8— Fria Tider (@friatider) September 19, 2024
Nu ska myndigheten undersöka hur väl denna metod faktiskt används. Uppdraget omfattar även att analysera de nationella riktlinjerna för generativ AI i offentlig verksamhet samt den så kallade Förtroendemodellen – allt ur ett genusperspektiv. Om något saknas väntar förslag på nya styrdokument och "kompetenshöjande insatser".
– Jämställdhetsarbetet är lika viktigt i den digitala världen som i den fysiska – att vi ökar kunskapen i dessa frågor är därför helt avgörande. Vi vet att det finns bra metoder och att mycket arbete har lagts ned för att motverka ojämställdhet när AI används i olika verksamheter i statlig förvaltning, men metoderna används inte fullt ut och det saknas styrdokument hos flera myndigheter. Nu ser vi till att åtgärda detta problem, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.
Jämställdhetsmyndigheten ska redovisa sitt uppdrag till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 29 oktober 2027.
