Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan 2023, trots att både Sverige och Finland nu är fullvärdiga medlemmar i Nato.
Det förvånar Janne Wikström, projektchef vid det svensk-finska kultur- och samarbetsscentret Hanaholmen och en av rapportens författare.
– Vår hypotes var att det hade jämnats ut efter ländernas fullvärdiga Nato-medlemskap. Men kanske spelar gamla föreställningar om svensk nedrustning fortfarande in. Tillit är ju något som ganska snabbt raseras, men tar väldigt länge att bygga upp, säger Wikström till Yle.
Sverige bygger just nu ut sitt försvar och satsar stort på bland annat luftvärn, stridsfartyg och flygvapen. Försvarsutgifterna ska redan nästa år motsvara 2,8 procent av BNP och 2030 uppgå till 3,5 procent.
Samtidigt ökar det praktiska samarbetet. Sverige ska bland annat leda en framskjuten Natostyrka som ansvarar för försvaret av norra Finland, FLF Finland.
I mätningen uppger tre fjärdedelar i både Sverige och Finland att länderna har kommit närmare varandra sedan 2022. Krisberedskap pekas ut som det viktigaste området för samarbete: 77 procent av svenskarna och 62 procent av finländarna väljer det som ett av de viktigaste områdena, medan bara drygt 30 procent i båda länderna lyfter klimat och utbildning.
Mätningen genomfördes av Verian Group på uppdrag av Kulturfonden och Hanaholmen. Enkäten besvarades av ett representativt urval i Sverige och Finland under juli–augusti 2025.
