Det ena förslaget gäller ett bidragstak där riksnormen ska fungera som huvudregel och samtidigt sätta ett tak för stödet. Dessutom föreslås en begränsning för större hushåll och en regel som slår till från och med fjärde barnet.
För sammanboende med två barn kan försörjningsstödet minska med 800 kronor, enligt de typfall regeringen presenterat.
– Det är framför allt i hushåll med många barn som det inte lönar sig att gå från bidrag till arbete i dag, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).
Bidragstaket föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Den andra lagrådsremissen gäller ett nationellt aktivitetskrav för den som får försörjningsstöd. Kravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och i normalfallet motsvara heltid. Den som utan godtagbart skäl avböjer insatser ska kunna få stödet sänkt eller indraget. Regeringen skriver att kravet ska anpassas efter den enskildes förmåga och att socialnämnden ska ta fram en individuell plan.
Regeringen kopplar reformen till arbetslinjen och säger att det måste löna sig mer att gå från bidrag till arbete.
– Det behöver löna sig mer att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi genomför en bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet och få möjlighet till en klassresa istället för att ärva samma utanförskap som deras föräldrar befinner sig i, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Tidöpartierna lyfter också åtgärder mot illegala invandrare. Förslaget innebär att den som inte vistas lagligen i landet till skillnad från nu endast ska kunna få ekonomiskt bistånd i akuta situationer, så kallat nödbistånd.
– Det kan finnas undantag för det som kallas för nödbistånd, men det är verkligen i undantagsfall, säger Oscar Sjöstedt (SD).
En tredje del i bidragsreformen är att invandrare ska behöva kvalificera sig för en rad olika bidrag och ersättningar. En proposition om det ska läggas fram i vår.
