Studien bygger på mönstringsunderlaget som alla 18-åringar måste fylla i till Plikt- och prövningsverket, kopplat till SCB:s register över föräldrarnas inkomster, utbildning och migrationsbakgrund.
Frågan som studeras är hur positiv man är till att genomföra grundutbildning med värnplikt.
– Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Fast skillnaderna är små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt. Det kan inte förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström i ett pressmeddelande.
– Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, fortsätter han.
Enligt Bäckström bör Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och skolan fundera på riktade insatser mot unga med utländsk bakgrund, för att öka kontaktytorna mot det svenska försvaret.
– I den nya läroplanen för samhällskunskap blir nu totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag. Sedan så vore det bra med ytterligare samhällsvetenskaplig forskning om varför barn till invandrare, men inte invandrare själva, är mindre benägna än andra att vilja göra värnplikt.
Han påpekar också att svaren i mönstringsunderlaget inte säger något om vilka som faktiskt tas ut till utbildning.
– För en persons inställning i ett mönstringsunderlag visar inte om den som fyllde i det faktiskt fick göra värnplikten. För bara för att en person vill göra lumpen, betyder det inte nödvändigtvis att han eller hon får göra det. Och den kunskapen är viktig för att få en bild av den sociala representationen inom värnpliktsförsvaret.





