Det råder en akut brist på akademiker i Irak idag och landet skriker efter läkare och forskare inom medicin. Men när Sveriges Radios reporter Katarina Gunnarsson åker till förorten och träffar Fuad och hans fru - båda biomedicinare i Irak - är det ingen som vill åka hem.
- Nej det funkar inte, säger Fuad, som hävdar att han mår för dåligt på grund av alla år i Sverige.
Fuad har läst biomedicin i Sverige och tagit en magisterexamen. Men något jobb blir det ändå inte. Troligen eftersom han trots tio år i landet fortfarande knappt kan göra sig förstådd på svenska.
- Det är nåt fel i det svenska systemet, säger han.
Även Fuads fru, som jobbade med biomedicin i Irak, har misslyckats i Sverige. Trots att hon har bott här i 10 år och påstår sig vara färdigutbildad biomedicinare från Irak, så har hon ändå inte lyckats läsa in en svensk examen inom samma område. Istället tycker hon att hennes betyg från Irak borde räcka för en legitimation i Sverige. Och detta trots att hon har slarvat bort betygen.
- Så är det. Men dom litar inte på oss i Sverige, säger hon.
Men det finns ett starkt skäl till att ingen av de två invandrarna vill flytta hem igen. Båda går nämligen på bidrag och Fuad har dessutom förtidspension, vilket ger ca 8 500 kronor i månaden. En lön som en heltidsarbetande akademiker i Irak bara kan drömma om.
