Officiellt heter det att regeringen utrett grundlagsförändringar för att "säkerställa public services oberoende". I praktiken handlar det om att ge de statliga medierna en grundlagsskyddad särställning på mediemarknaden och försvåra för framtida regeringar att påverka eller förändra verksamheten.
Justitieminister Morgan Johansson (S) oroar sig för att de borgerliga partierna i framtiden kommer vilja skära ned "public service" och tar i en intervju med Dagens Nyheter upp Danmark som varnande exempel på hur det kan gå när borgerliga partier styr.
– Där hade vi för några år sedan en högerledd regering som efter påtryckningar från Dansk Folkeparti skar ner public service väldigt kraftigt, säger han.
Socialdemokraterna får stöd från Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i sin strävan efter att stärka de statliga mediernas ställning. De fem partierna har med god marginal majoritet i riksdagen, men för grundlagsförändringar krävs två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Regeringen vill därför ha stöd från Moderaterna för att ändra grundlagen, något den alltså inte lyckats få.
I utredningen berörs även mediesituationen i Polen och Ungern. De är två länder där de statliga medierna, precis som i Sverige, vilar på en politisk så kallad värdegrund, men där den är betydligt mer högerorienterad än i Sverige.
I Ungern heter det bland annat att de statliga medierna ska "syfta till att bevara nationell och europeisk identitet, stärka nationell sammanhållning och se till behoven hos nationella, etniska och religiösa grupper".
– Det är allvarligt. Vi får hoppas att Moderaterna vid ett eventuellt regeringsskifte håller fast vid public service oberoende. Men när jag ser hur högern gjort i andra länder vet jag inte om man lita på det, kommenterar Morgan Johansson.
Moderaterna menar å sin sida att de vill ha oberoende medier, men att de är skeptiska till att reglera den statliga medieverksamheten hårdare med grundlagar. Riksagsledamoten Marta Obminska (M) ger dessutom Johansson all anledning att fortsätta oroa sig för kommande nedskärningar.
– Vi är noga med det publicistiska oberoendet men vi vill ha ett smalare och vassare public service. Då vill vi inte exakt grundlagsfästa hur det ska se ut, säger hon till Dagens Nyheter.
