Laestadius tros ha spridit kornet i Norrbotten

Publicerad 10 november 2019 kl 13.17

Vetenskap. Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, tror forskare nu – men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius, grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.

Gilla artikeln på Facebook

I den nya studien, som publicerats i tidskriften Heredity, analyserade forskare vid Linköpings och Stockholms universitet 1800-talsfrön av korn från Norrbotten.

De var egentligen intresserade av att studera konsekvenserna av den omfattande missväxt som skedde i Norrbotten under 1800-talet, och om den nödhjälp som gavs under svältåren kom i form av utsäde från andra platser. Men de upptäckte något oväntat.

– När vi analyserade fröerna upptäckte vi att vissa fröer från helt olika platser var helt genetiskt identiska. Där ingick korn insamlat på olika gårdar i Tornedalen men också korn från Norrlands fjällvärld, fågelvägen mer än 30 mil bort. Varför det fanns genetiskt identiska frön på dessa helt olika platser kunde vi inte förstå alls, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet i ett utskick.

En av de fröburkar forskarna hade använt innehöll korn odlat i Kvikkjokk 1867, och när de såg vem som donerat fröna fick de en första ledtråd.

– Donatorn var Kvikkjokks kyrkoherde Johan Laestadius, brorson till Lars-Levi Laestadius, säger Matti Leino vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.

Lars-Levi Laestadius (1800–1861) själv var intresserad av lantbruk och botanik. Han skrev under 1820-talet om bland annat kornodling i Kvikkjokk, där han bodde under barndomsåren. Senare verkade han som kyrkoherde både i Karesuando och i Pajala, och det var i fröburkar från dessa två platser som forskarna hittade flest frön som var identiska med Kvikkjokkfröna.

– Vi kommer förstås aldrig att veta säkert, men vi tror att det är möjligt att Lars-Levi, eller någon i hans familj, har tagit med sig utsäde när de flyttat mellan olika orter och att Lars-Levi inte bara sörjt för traktens själsliga välfärd utan också påverkat möjligheterna till att nära de kroppsliga behoven, säger Jenny Hagenblad.


Egentligen är de intoleranta personer som spelar toleranta. Svenskar måste våga stå upp mot "galenskapen" och rasistanklagelserna, enligt tv-profilen.0 Plus

"Svenska kvinnor är bara bra till en sak." Fick PUT efter första våldtäktsförsöket – nu döms han för fler attacker.0 Plus

Kvinnans fräcka attack – mitt på gatan. "En sak att hantera coronaviruset, men i kombination med berikning blir det en helt annan sak."0 Plus

Nyheter från förstasidan

Statlig lånegaranti till företag

Extra ändringsbudget klubbad. Regeringen ska ge kreditgarantier på 100 miljarder kronor.0 

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.