– Pandemin kommer att ge avtryck både i språket och tillvaron även i framtiden. Vi lär få vänja oss vid hybridmöten, alltså möten som är både fysiska och digitala, med efterföljande zoomtrötthet. Och de som definitivt är här för att stanna är alla de coronahundar vi skaffat det senaste året, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Isofs avdelning Språkrådet, i ett pressmeddelande.
Flera nyord kan också kopplas till vägen ut ur pandemin. Vaccineringen mot coronaviruset har till exempel gett upphov till nyord som vaccinnationalism och vaccinpass. De långvariga konsekvenserna av covid-19 ger även de avtryck i språket.
– Vissa upplever fono, fear of normal, en rädsla för en återgång till ett vanligt liv. Personer som har insjuknat i covid-19 drabbas ibland av postcovid samtidigt som vårdanställda och andra kan få maskne, hudbesvär som finnar, till följd av att de har varit tvungna att använda munskydd eller visir, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.
"Klimatet" fortsätter också att färga språket, enligt Språkrådet. På årets lista märks bland annat svinnlåda, tippningspunkt och nettonollmål. Debatten om gängkriminalitet gjorde att det började talas om gangfluencers, personer som glorifierar en kriminell livsstil i sociala medier. Teknikutvecklingen bidrar ständigt till inflödet av nyord. I år finns bland annat metaversum, kryptokonst och ljushare på listan.
