SCB och motsvarande myndigheter i andra länder tillämpar en rad fördröjande och förmildrande räknesätt för att hålla nere det politiskt känsliga inflationsmåttet KPI, som makthavarna vill att ska ligga runt 2 procent.
I september 2021 låg KPI på 2,1 procent, precis som det ska, men Fria Tider kunde ändå rapportera att Sverige fått en kraftigt stigande inflation. Att vi kunde göra det ett halvår innan "affärstidningar" som till exempel Dagens Industri berodde på att vi studerat de olika producentprisindexen, PPI, där prisökningarna var de högsta på 30 år.
Indexen över producentpriserna är nämligen inte lika medialt uppmärksammade som KPI-indexet, och de ligger inte till grund för centralbankernas räntesättning. De har därför inte fått samma uppmärksamhet när det gäller att utveckla fiffiga mätmetoder genom årens lopp, utan visar i princip rakt av hur mycket priserna ökar i producentledet.
Reuters, som kallar producentpriserna för "en ledande inflationsindikator", rapporterar nu att Tysklands PPI-index ökar 37,2 procent per år, som är den högsta nivån sedan indexet skapades 1949.
Även den månatliga ökningen, som ligger på 5,3 procent – och alltså indikerar att inflationen ligger på 64 procent per år just nu – är den högsta någonsin.