Under en gemensam pressträff på onsdagen presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M), Henrik Vinge (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L) en rad åtgärder för att minska återfall i brott.
Enligt förslaget ska villkorlig frigivning i framtiden ske först efter att tre fjärdedelar av strafftiden har avtjänats – inte efter två tredjedelar som i dag. Brottsligheten har förändrats, konstaterade SD:s Henrik Vinge under pressträffen och betonade att dagens ordning gällt i 25 år.
Reformen ska införas stegvis för att inte belasta Kriminalvården. Först omfattas de med straff på sex år eller mer, därefter treåriga straff, och slutligen alla dömda. Under prövotiden ska myndigheterna kunna ställa hårdare krav, som att lämna urinprov.
Kristdemokraternas Torsten Elofsson pekade på att det ska bli lättare att skjuta upp frigivningen vid risk för återfall.
– Vi är överens att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp med sex månader åt gången eller två år om det handlar om organiserad brottslighet, sade han.
Liberalernas Martin Melin meddelade dessutom att det kortaste fängelsestraffet som kan dömas ut ska höjas från 14 till 30 dagar. Alla dömda ska också omfattas av villkorlig frigivning följt av prövotid, där dåligt uppförande kan leda till att straffet avtjänas fullt ut.
Utöver detta arbetar Tidöpartierna även med att införa en ny frihetsberövande påföljd – det så kallade säkerhetsstraffet – för särskilt samhällsfarliga personer med hög återfallsrisk. Enligt Gunnar Strömmer ska detta förslag läggas fram i mars nästa år, två år tidigare än tidigare planerat.
Regeringen planerar att återkomma med en lagrådsremiss, och ambitionen är att flera av de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026.
