Enligt Doctorow är det tydligt att mycket har hänt bakom kulisserna när USA:s och Rysslands presidenter nu till sist planerar att mötas.
– Jag tror att det handlar om att fasa in den ryska lösningen på kriget steg för steg. Det måste presenteras på ett sätt som gör att det inte framstår som vad det egentligen är – ett i praktiken villkorslöst nederlag för Ukraina och Nato, säger han i en intervju med den norske forskaren Glenn Diesens Youtube-kanal.
Han tror att både Ryssland och USA nu arbetar på en plan som ger alla parter en möjlighet att “rädda ansiktet”.
Doctorow menar att västs sanktioner och kriget har förändrat Ryssland i grunden. Han tar ett exempel från vardagslivet.
– Ryssland producerade ingen ost tidigare. Det är löjligt. I början av 1900-talet exporterade man smör till Danmark, men innan sanktionerna fanns ingen inhemsk ostproduktion att tala om. Nu görs alla möjliga sorters ostar.
För honom är detta mer än en kul detalj. Det visar på en ny självtillit och en känsla av att landet inte längre behöver väst för att klara sig.
På så sätt har sanktionerna försvårat möjligheten att locka Ryssland till fred med löften om handelsavtal och ekonomisk integrering.
– Det är slut med drömmen om att integreras i den västliga ekonomin. Det kommer inte tillbaka.
Doctorow beskriver hur sanktionerna lett till en snabb återindustrialisering och hur nya ryska företag tagit över produktionen efter västerländska bolag.
Även bland intellektuella som tidigare varit kritiska mot Kreml finns nu en mer patriotisk hållning, menar han.
Ett möte mellan Putin och Trump skulle enligt Doctorow vara ett brott mot den ryska de facto regeln om att alltid göra en lång förberedelse inför toppmöten. Denna gång tycks man beredd att göra ett undantag.
– Det talas officiellt om en vapenvila, men det tror jag inte på. Ryssarna accepterar aldrig ett eldupphör medan européerna fortsätter skicka vapen till Ukraina. Det måste vara något annat på bordet, säger han.
Han tror att ett möjligt genombrott kan ligga i en helt annan fråga – nedrustning.
– Om man börjar med att återuppliva ett avtal om medel- och kortdistansrobotar och tar bort hotet om robotar placerade i Tyskland och Rysslands västra delar, då skapar man ett bättre klimat. Från det läget kan man sedan gå vidare till de svåra frågorna om Ukraina och Europas säkerhetsordning.
En sådan överenskommelse skulle hyllas i både Europa och USA och kunna bana väg för fortsatta samtal.
Både Washington och Moskva verkar, enligt Doctorow, se européerna som en senare fråga.
– Först måste de stora bitarna falla på plats mellan USA och Ryssland. Sedan kan man ta in Kiev och till sist låta européerna formellt skriva under.
Han hänvisar till Ungerns premiärminister Viktor Orbán som nyligen sagt att ledarna för Tyskland och Frankrike borde åka till Moskva – eftersom EU-institutionerna inte klarar av att representera Europa i fredssamtal.
Doctorow konstaterar att det finns en rädsla i Europa för att en fred skulle underminera Nato.
– Om kriget tar slut riskerar Nato att förlora sin mening. Amerikanerna kan lämna Ukraina och kanske även minska sin närvaro i Europa. Men om man sätter det i ett större sammanhang med nedrustning och reglering av ny vapenteknologi blir Natos försvagning en sidoeffekt snarare än huvudfråga.
Han ser också en djupare förändring i hur ryssar ser på västvärlden. Under kalla kriget fanns en viss beundran för europeisk ekonomi och samhällsmodell, trots politisk rivalitet.
– Den respekten är borta. Idag framställs väst i rysk media som kulturellt och moraliskt förfallet.
Detta, kombinerat med känslan av militär framgång mot Nato, gör att Ryssland inte längre strävar efter att bli “en del av Europa”. Och den känslan gäller alltså inte bara staten och etablissemanget utan också vanliga ryssar, som förlorat intresset för EU-länderna även när det gäller sådana saker som att planera sin semester.
Trots optimismen om att något rör sig framåt varnar Doctorow för att ingen vet exakt vad som diskuteras bakom stängda dörrar.
– Vi har ingen mikrofon under Putins kudde, och inte under Trumps heller. Men jag utesluter inte att något konkret och lovande kan komma ur ett möte redan nästa vecka – något som inte kräver Zelenskyj eller européerna vid bordet.
För Doctorow är det viktigt att inte underskatta motpartens intelligens, vare sig det gäller Putin eller Trump. Han avfärdar tanken att ledarna styrs av rådgivare med dolda agendor.
– Jag tror att det finns seriösa personer på båda sidor.
Doctorow är medveten om att hans synsätt gör att han ibland blir misstänkliggjord.
– För sex månader sedan kallades jag Putinapologet. Nu är jag tydligen Trumpapologet. Det säger något om vår tid. Om du inte är tillräckligt antirysk så anses du vara prorysk. Allt är svart eller vitt och det finns inget utrymme för gråskalor.
Han ser detta som ett av de stora problemen i väst. Den politiska och mediala kulturen gör det svårt att förstå motpartens intressen, även på säkerhetsområdet.
– Jag hör aldrig någon tala om legitima ryska, iranska eller kinesiska säkerhetsintressen. Allt presenteras i termer av aggression och ondska. Det gör det svårare att lösa konflikter.
Samtidigt betonar han att mycket kan förändras snabbt.
– Som det är nu har téet inte ens hällts upp. Om en vecka vet vi mer.
Oavsett utgången menar Doctorow att den senaste tidens signaler tyder på att någon form av uppgörelse är inom räckhåll – och att det kan ske snabbare än många tror.
– Det är möjligt att vi ser början på slutet. Om man kan börja med att minska de militära spänningarna i Europa finns chansen att bygga vidare mot en mer stabil ordning, säger han.
